De senaste veckorna har kritiken vuxit mot polisens sociala medier-konton. Max Karlsson, Dagens ETC:s ledarskribent, har hittat över 600 inlägg där poliser i tjänst publicerar integritetskränkande material. De använder grovt språkbruk och beskriver människor som ”psykotiska”, ”labila” och ”outhärdligt jobbiga”. Efter att granskningen publicerades i denna tidning och uppmärksammats av Medierna i P1 har nu polisen börjat ta tag i problemet.
Går över gränsen
I ett internt utskick från kommunikationsavdelning skriver polisen att ”alltför många exempel på inlägg som producerats och publicerats av oss och tangerar gränsen för vad som är rätt och riktigt, men också för vad som är lämpligt och etiskt försvarbart”. Kritiken har satt igång en intern dialog, berättar Lotta Hansson, kommunikationschef polisregion Syd.
– Som medborgare ska man känna sig trygg och inte hängas ut av polisen i sociala medier. Nu sker detta inte särskilt ofta. Men det är lätt som enskild polis att drabbas av den berusning som klicken ger. Där måste man reflektera över hur vi använder våra kanaler.
Totalt har polisen runt 250 officiella sociala medier-konton med 3,7 miljoner följare. Det finns däremot ingen central kontroll utan varje enskild polisorganisation äger och ansvarar för innehållet i sina kanaler.
– När vi får kännedom om problematiskt innehåll har vi en dialog med ansvarig verksamhet. Vi försöker också förebygga genom att ge stöttning. Inget konto får startas utan att de ansvariga har genomgått vår utbildning, säger Lotta Hansson.
”Det är ohållbart”
Det är bra att polisen nu agerar men myndigheten behöver gå igenom varje konto, anser Max Karlsson.
– Det är ohållbart att man inte har koll på vad som publiceras och det måste förändras. Det värsta kontot som sköttes av Handräckningen på Norrmalm har försvunnit men det finns fortfarande en stor mängd innehåll och inlägg som ligger kvar.
Allt fler polisers privata konton har så många följare att de inlett sponsrade avtal med privata företag. Enligt Lotta Hansson kan inte hon ha några synpunkter på vad poliser gör på sin fritid.
– Det är komplext. För mottagarna kanske det inte alltid lätt att se skillnad på ett officiellt poliskonto och privata konton som drivs av poliser på fritiden. Men jag som kommunikationschef kan inte ha synpunkter på vad de skriver privat. De har rätt till sin yttrandefrihet.
Däremot måste poliser anmäla och få sina ekonomiska bisysslor godkända av HR-avdelningen men det är arbetsrättslig fråga och inget som kommunikationsavdelningen är involverad i.
Poliskonton ägnar sig åt myndighetsutövning och när deras företrädare får sponsorkontrakt suddas gränserna ut mellan myndigheten och den privata sektorn, anser Max Karlsson.
– De får enorma plattformar och blir attraktiva för privata reklamsamarbeten just på grund av sin ställning som polis. Jag tror att det är dumt, och ännu dummare när mycket av innehållet riktas till barn och unga.
Vad är egentligen problemet om en polis får sponsring av en proteinkaka?
– Privata bolag som har råd kan idag närma sig polismyndigheten på ett, för resten av Myndighetssverige, helt unikt sätt. Att produkter kan klä sig i myndighetens trovärdighet ger en enorm skjuts för företagens goodwill. När spännande reklaminlägg blandas med officiell myndighetsinformation sker det på polisens bekostnad.
Eigil Söderin
FAKTA: Polisen i Sociala medier
Totalt har polisen runt 250 sociala medier-konton som följs av runt 3,7 miljoner medborgare.
Tre stora poliskonton:
* YB Södermalm (Stockholm)
171 000 följare på Twitter
* Ingripandepoliserna (Helsingborg)
56 000 följare på Instagram.
* Polisen i Huddinge
93 000 följare på Facebook