Det var en natt i juli förra året som en berusad man angreps av en polis. Polisen ska ha fått larm om att mannen hade misshandlat två personer, men han är inte våldsam när polisen får tag i honom.
Händelsen filmades av vittnen, och på filmen syns hur polisen skriker på mannen och drar sin batong. Strax därefter attackerar polishunden mannen som försöker skydda sig. Polisen börjar då slå på hans rygg, armar och axlar upprepade gånger.
Strax efter händelsen berättar ett vittne för DN:
– Jag blev så förvånad, hon var så våldsam. Hade de bara fortsatt prata hade det löst sig. Det där är alldeles för mycket våld, han var inte våldsam tillbaka.
I februari i år fälldes polisen för misshandel. Men Svea hovrätt friar alltså henne idag. Till skillnad från tingsrätten bedömer hovrätten att polisen handlade i nödvärn – i alla fall upplevde hon det så. Mannens uppförande motiverade inte slagen, men däremot menar hovrätten att polisen trodde att hon var hotad, och därför är hennes agerande förståeligt. I domen skriver hovrätten att om hennes uppfattning av verkligheten hade stämt, ”så skulle hennes våldsanvändning ha varit försvarlig. Det innebär att hon inte ska dömas för misshandel.”
John Stauffer, chefsjurist på Civil rights defenders, menar att resonemanget pekar på att hovrätten går långt för att rättfärdiga polisens agerande.
– Uppenbart är det väldigt svårt att få poliser fällda för övervåld. Här menar man att hon använder mer våld än vad som krävs, men det är ändå motiverat eftersom hon tror att det krävs, säger han.
Ett exempel där ett liknade resonemang fördes är i fallet med den polis som sköt en 25-årig man i Varberg till döds, efter att mannen attackerat tre personer med en kniv, varav en avled. Polisen friades nyligen.
– En anledning var att polisen var ganska oerfaren. Här är det istället en erfaren polis, vilket innebär att domstolen ställer högre krav på hennes bedömning och handlande. Slutsatsen blir att individens kapacitet avgör hur långt nödvärnsrätten sträcker sig. Men poliser är också myndighetsföreträdare med våldsmonopol och man måste kunna ställa krav på att de agerar korrekt och adekvat i sådana här situationer, oberoende av vilka individer de är, säger John Stauffer.
Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap, menar att ett fristående organ borde sköta utredningar mot poliser som misstänks för brott.
– Vi har ingen kompetent internutredning i Sverige, alla vet det. Det är stora strukturella fel, internutredningen uppnår inte ens minimistandard. Om det var en riktig bedömning den här gången vet jag inte, men det vore snarast förvånande, säger han.
Hovrätten menar också batongslagen upphörde när mannen lagt sig ned, och att polisens handlande därför "anses i stort överensstämma med vad som lärs ut inom polisen."
Polisen döms inte heller för tjänstefel.