– Det handlar om helt nya kök, parkettgolv i de flesta rum, badrum, andra standardförhöjande åtgärder. Men de har inte hängt på balkonger som tanken var från början. Ändå höjs hyrorna för de här lägenheterna med ungefär lika mycket som de skulle ha gjort vid en totalrenovering, säger Daniel Carlenfors, en av initiativtagarna till Pennygångens framtid, och även ordförande i organisationen Alla ska kunna bo kvar.

Han menar att segern för de boende på Pennygången också har resulterat i Pluslägenheterna.

– Stena är långt ifrån ensamma om sådana här smygrenoveringar, men tyvärr såg de väl den här lösningen som ett sätt att ändå kunna genomföra rejäla renoveringar och höja hyrorna. Det finns ju ingen som kan göra motstånd, och lagligt har de full rätt att göra så här, säger han.

Människor trängs undan

Daniel Carlenfors menar att renoveringarna visserligen inte innebär att en befintlig hyresgäst tvingas flytta – men på sikt kommer de ändå göra att Göteborg inte är en stad för alla.

– Människor med lägre inkomst trängs undan. Beståndet av äldre bostäder som är billiga försvinner efter hand. Görs inget åt detta kommer runt tio till 15 procent av dem som bor i Göteborg idag inte ha råd att bo kvar, säger han.

Daniel Carlenfors bor själv fortfarande kvar på Pennygången. Hans lägenhet har inte renoverats ännu och därför betalar han ungefär 6 700 kronor i månadshyra för 83 kvadratmeter. De som bor i en lika stor pluslägenhet betalar mellan 10 000 och 11 000 kronor. Daniel Carlenfors menar att det rimliga egentligen hade varit om hyresgästerna inte behövt betala alls. I alla fall inte för grundrenoveringen.

– Hyresgästerna har betalat för underhåll och renoveringar genom att betala hyra i 50 år. Det är knappast så att fastighetsägarna har gått med förlust. Egentligen ska alla som behöver få renoverat och ha en juste standard, utan andra hyreshöjningar än de vanliga, säger han.