– Alla 290 kommuner i Sverige har faktiskt ett systembolag. Det finns till och med ett stort antal kommuner där Systembolaget har fler anställda än vad det finns poliser, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping.
Hon visar en bild av hur urbaniseringen pågått under lång tid och det tydligt syns hur befolkningsklyftan mellan stad och land växer, och en annan som illustrerar att det är de unga som flyttar.
– De grundläggande problemet är befolkningstätheten – att det bor 5 000 människor per kvadratkilometer i Stockholm och kanske en eller två människor per kvadratkilometer i vissa kommuner ute i landet. De som flyttar lämnar krympande platser bakom sig, det blir svårare att driva skolor, sjukhus och ha annan offentlig service under samma förutsättningar, säger hon.
Landsbygdsväljarna viktiga
I veckan presenterade regeringen sin landsbygdsproposition som innehåller satsningar på 1,5 miljarder kronor under de kommande två åren, och därefter 400 miljoner kronor varje år. Pengarna ska gå till att förverkliga förslagen från den parlamentariska landsbygdskommitténs och målet är att minska klyftan mellan stad och land. Statsminister Stefan Löfven pratar om en historisk kursomvandling:
– Under lång till har landsbygden försummats, oavsett regeringar. Alla människor ska vara med på resan, på framtidsprojektet Sverige, sade han under presskonferensen.
Och det är inte en tillfällighet att landsbygdsfrågan lyfts just nu, ett halvår före valet, menar Charlotta Mellander. Hon drar paralleller till att Stefan Löfven valde att åka på Sverigeturné i stället för till Almedalen i somras.
– En stor del av väljarna finns utanför storstadsområdena. Många människor i vårt land har sett hur klyftan mellan stad och land växer och känner att de inte blir lyssnade på. Just nu är det ett väldigt bra läge att säga att ”vi ser era problem”. Det är inte en slump att pengarna kommer just nu, säger hon.
Kritik från alliansen
Och plötsligt vill alla partier prata om landsbygden. Centerpartiet och Liberalerna konstaterar att landsbygdspropositionen till stor del handlar om målsättningar och visioner, och efterlyser fler konkreta förslag.
– Regeringen ger med ena handen och tar med den andra, säger Eskil Erlandsson (C), och räknar upp den höjda biomomsen, kapat Rot-avdrag, flygskatten och kilometerskatten som exempel på åtgärder som drabbar landsbygden.
Också Moderaternas landsbygdspolitiska talesperson Sten Bergheden tycker att regeringens förslag är motsägelsefulla.
– Det är bra att regeringen vill satsa på företagande och näringsliv. Tyvärr blir regeringens satsning inte trovärdig när Socialdemokraterna och Miljöpartiet samtidigt höjt skatterna på jobb och tillväxt med 40 miljarder den här mandatperioden, säger han.
Miljöpartiet vill satsa mer
Miljöpartiet har gått ut och lovat ännu större satsningar på landsbygden än de som regeringen redan har presenterat. De vill sänka skatten för invånarna i de 23 mest utsatta glesbygdskommunerna och halvera arbetsgivaravgiften, vilket skulle kosta runt två miljarder kronor årligen.
– Det kommer att betyda runt en tusenlapp mer i månaden i plånboken för dem som bor i de här kommunerna. Vi hoppas att detta stimulerar till att både stanna kvar och att flytta dit, säger Isabella Lövin (MP) till Sveriges Radio.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) menar dock att de satsningar som ingår i propositionen är de som mest effektivt kommer att främja företagsamhet och jobb på landsbygden.
– Jag reser väldigt mycket i Sverige och har bara det senast året träffat företagare i omkring 100 landsbygdskommuner. Den vanligaste frågan jag får är ”Vi har svårt att få tag på rätt utbildad personal, vad ska vi göra?” En annan vanlig är ”Vi kan inte få finansiering, hur löser ni det”. Därför både ökar vi möjligheterna till distansutbildning, ser över frågan om avskrivning av studielån och förbättrar möjligheten till finansiering för landsbygdsföretag. Vi har också presenterat näringslivssatsningar för 39 extra utsatta kommuner. En ytterligare nedsättning av arbetsgivaravgiften måste visa sig vara en effektiv åtgärd för att främja företagande och jobb för att vara aktuell. Den kräver också en lagändring och som i sådant fall hanteras i samband med budgetprocessen, säger han.
Förlorar på marknadslösningar
Vänsterpartiet stöttar regeringens förslag och drev i förhandlingarna igenom ett ökat stöd på 35 miljoner kronor till lanthandlare på landsbygden.
Håkan Svenneling, landsbygdspolitisk talesperson (V) oroar sig för att ett eventuellt regeringsskifte till hösten skulle leda till att marknaden får styra ännu mer, vilket skulle göra landsbygden till förlorare. Han menar att det är staten som ska ta ansvar för att polis, räddningstjänst, kollektivtrafik, vård och annan offentlig service ska finnas tillgänglig även på landsbygd och i förorter.
– Posten ska komma, apoteket ha medicin, bankkontoret ha kontanter och polisen ska ha tid att rycka ut. Bilprovningen och apoteket ska vara statliga för att ha en rimlig spridning över landet, säger Håkan Svenneling.
”För lite pengar”
Representanter från tio av de kommuner som pekas ut som särskilt utsatta gick i veckan ut med en debattartikel i tidningen Land, där de uttrycker sin besvikelse över regeringens förslag. För lite pengar och för få skarpa förslag, gör att propositionen känns ”som ett hån mot våra kommuner”, skriver de. Också organisationen Hela Sverige hade önskat fler konkreta förslag, men tycker ändå att propositionen är ett steg i rätt riktning.
– Politikerna har förstått att det här är en viktig valfråga, och att människor på landsbygden inte känner sig delaktiga och inkluderade. Det är bra att det finns en politisk vision och ambition, men det är också en partipolitisk utmaning eftersom vi inte har en landsbygd utan många olika landsbygder som behöver olika lösningar, säger Åse Classon, ordförande för Hela Sverige.
LRF vill se nya idéer
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) gick nyligen ut med en debattartikel i Dagens Nyheter, där man skriver att politiken har klamrat sig fast vid mantrat om att hela Sverige ska leva och att det är dags att sluta ställa stad och landsbygd mot varandra.
”Vi har kanske varit för ensidigt fokuserade på hur vi skapar tillräckliga förutsättningar på landsbygden, i form av exempelvis bredband och offentlig service. Vi har kanske inte tillräckligt insett vikten av sociala mötesplatser och offentlig service”, skriver Palle Borgström, förbundsordförande för LRF.
Fel fokus
Charlotta Mellander vid Handelshögskolan i Jönköping är inne på samma spår. Hon tror att det är fel fokus att försöka vända trenden att folk flyttar från glesbygd in till större städer.
– Inte ens under gröna vågen på 70-talet såg vi några större tendenser till att trenden vände. Däremot kan vi fokusera på hur vi skapar goda förutsättningar för de som väljer att bo utanför storstäderna.
Hon menar att alla partier i dag tenderar att adressera frågan utifrån ett produktionsperspektiv, medan det i själva verket är bristen på konsumtion som är problemet.
– Det är inte de gröna näringarna som får en artonåring att stanna. Visst är det bra att stötta företag, men det är som plåster på såren på fel ställen. Man kommer inte åt grundproblemet: hur säkrar vi livskvaliteten på landsbygden snarare än får igång företagarna, säger Charlotta Mellander.
