– Jag har rekvirerat madrasser som vi ska använda för att kunna lägga två personer i samma rum, säger han till tidningen.

Ingen möjlighet att säga nej

Kriminalvårdens uppdrag är att ta emot intagna från polisen, och de har inte möjlighet att säga nej med hänvisning till överbeläggning.

Till slut kan vi inte ta emot intagna, det är ju vårar uppdrag. När polisen griper någon som blir häktad då måste vi kunna ta emot, säger häkteschefen vid Kronobergshäktet Fredrik Wallin.

Därav behöver Kriminalvården frångå reglerna om hur stort ett rum måste vara för att kunna användas till två intagna. På Kronobergshäktet i Stockholm delar intagna på rum anpassade för en intagen, med en fast säng och en madrass på golvet som lyfts undan på dagen, berättar Häkteschefen Fredrik Wallin.

– Generellt blir det så, en fast säng och sen en madrass på golvet. Det är inte automatiskt dåligt, många intagna trivs med att dela, säger han.

Samtidigt påverkas säkerheten på häktet, även om de sprider ut dubbelbeläggningarna på flera avdelningar.

– Klart det påverkar säkerheten, på många olika sätt. Då ska personalen möta två intagna varje gång, dygnet runt. När det är fullt ökar också riskerna för krockar och misstag, säger han.

Påverkar rättskedjan

Ett stort problem är möjligheten att sprida ut intagna som inte ska träffas. I många fall begränsas personer som inte ska sitta med restriktioner.

– Vi har inte så många gemensamma avdelningar, så nu får vi mindre möjlighet att placera personer som är i behov av gemensamhet, säger Fredrik Wallin.

I Stockholm flyttas de intagna mellan de tre olika häkten som finns i området, något som i längden försvårar arbetet för poliser och åklagare, berättar Fredrik Wallin.

– Riskerna är att det drabbar rättskedjan. Till slut kan vi inte ta emot intagna, det är ju vårt uppdrag. När polisen griper någon som blir häktad då måste vi kunna ta emot.

Överbeläggningen har pågått under lång tid, med nedgång under sommaren. Fredrik Wallin ser dock att överbeläggningarna kommer tillbaka allt snabbare.

– Det har pågått under många år och kurvan hinner hela tiden ikapp oss. Det ligger i princip konstant runt 100 procent, och det ställer stora krav på transporter, att alla in- och utskrivningar hinns med och att hela maskineriet hela tiden är väloljat.

Grunduppdraget hotat

Kriminalvården har gått upp i stabsläge sedan måndagen den 21 september. Då meddelade Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren att myndigheten ökat utökat landets häkten och anstalter med 1000 platser och att de planerar för ytterligare 2000, men att läget nu är så allvarligt att deras förmåga att klara grunduppdraget och upprätthålla säkerheten är hotad, efter en längre tid med hårt tryck. Genom stabsläget  möjliggörs kortare beslutsvägar, koncentration av resurser och ökade befogenheter.

– Samtliga delar av vårt grunduppdrag utmanas just nu kraftigt som en följd av platsbristen. Det handlar om möjligheten att minska återfall i brott, att upprätthålla säkerheten samt den faktiska förmågan att ta emot alla misstänkta och dömda, säger Martin Holmgren i ett pressmeddelande på Kriminalvårdens hemsida.