Eldar upp sopor – som ger fossila utsläpp

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Det skriver Göteborg energi på sin hemsida. De skriver också att eftersom fler utnyttjar en gemensam värmekälla så minskar det ”mängden miljöfarliga utsläpp”.

Bränslet till fjärrvärmen kommer från flera olika källor. En liten del kommer från exempelvis spillvärme och biobränsle, men basen kommer från förbränning av avfall. Och en del av det avfallet består av plast. ETC Göteborg har talat med Maria Ljunggren Söderman, forskare på Miljösystemanalys vid Chalmers, om vad det innebär.

– Så länge plast kommer från olja så är det samma sak som fossilt bränsle. En ganska stor del av fjärrvärmen kommer ifrån avfallsförbränning, så vad vi borde titta på är att hitta andra lösningar för att ta hand om plasten i soporna, förklarar hon.

Hon konstaterar att frågan är laddad, men ser att det finns såväl för- som nackdelar för miljön i att bränna sopor och avfall i värmeverk.

– Ska man prata fördelar så har man sett att det inte är hållbart att lägga sopor på tippen, och vi har varit tvungna att hitta ett sätt att hantera det. Samtidigt har det funnits ett behov av fjärrvärme så då slår man två flugor i en smäll. Vi har ett konstant flöde av sopor, säger hon.

Avfallshierarki

Det finns dock aspekter med avfallsförbränning som i ett större perspektiv kan vara problematiska anser Maria Ljunggren Söderman. Inom EU finns en avfallshierarki, en plan för att nå en bättre och mer hållbar lösning på miljö- och utsläppsproblemen. Målet är att gå från deponering mot återvinning, återbruk och slutligen att förebygga avfall.

– Vi här i Sverige har i dag både tekniker och bra möjligheter att utvinna energi genom avfallsbränning som många andra länder inte har. Därför kan det ju anses motiverat att bränna såväl vårt eget avfall som sopor från andra länder, säger Maria Ljunggren Söderman.

Inte hållbart på sikt

Under förra året så gick, enligt Avfall Sverige, över 2,2 miljoner ton hushållsavfall till energiåtervinning. Branschorganisationen skriver också att Sverige 2016 var det land som utvann mest energi per ton ur avfallet.

Problemet, som Maria Ljunggren Söderman ser det, är att man riskerar att bygga in sig i en storskalig lösning som på sikt inte är hållbar.

– Det har varit en stor expansion av kapaciteten här, och kanske har vi till och med för många anläggningar. Kommunerna tjänar pengar både på mottagningsavgifter och att sälja energi, så det ses som en god affär samtidigt som vi kan resonera som att vi hjälper andra som varken har vår kapacitet eller kanske ens behov av fjärrvärme.

Med det perspektivet kan det ses som ett relativt kortsiktigt miljölyft, menar Maria Ljunggren Söderman.