– När jag väntade Sigrid funderade jag mycket på hur jag ville att mitt barn skulle växa upp. Jag och min sambo Anders hade redan börjat äta ekologiskt, eftersom jag hade läst om kost i min utbildning och ville försöka undvika gifter. När jag hittade grupper på sociala medier om hur man lever ett giftfritt liv med barn, öppnades en hel värld, säger Fanny Engström, 29.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Grupperna Giftfria barn och Plastbanta har runt 7 000 engagerade medlemmar var, och bubblar av tips om var det finns gifter och kemikalier i vardagen och hur man kan undvika dem.
Lagras i våra kroppar
Allt Fanny läste där gjorde henne ännu mer nyfiken, vilket ledde henne vidare till Naturskyddsföreningens sida. Hon läste om cancerframkallande kemikalier, om hormonstörande kemikalier. Och om den så kallade cocktail-effekten, som går ut på att alla olika små mängder kemikalier vi stöter på genom livet, lagras i våra kroppar och tillsammans kan påverka exempelvis framtida fertilitet. Särskilt i barns kroppar, eftersom de extra lätt tar upp substanserna.
– Det blev lite knasigt mycket där ett tag, till slut kändes det som att det fanns kemikalier i allt, så hur fasen skulle vi kunna få ett giftfritt hem? Att välja bort plast kändes ändå som ett bra första steg. Vi gick igenom hela hemmet och gav bort allt till Erikshjälpen: Stekspadar, vispar, matlådor, plastflaskor, plasttallrikar, och plastmuggar.
Nya köksredskap inhandlades i trä, rostfritt och glas. Familjen hade plastbantat, och sedan kom ingen mer plast innanför väggarna. Sigrid fick tygblöjor, att sätta på henne blöjor med plast kändes helt otänkbart, och släkten informerades om att allt som köptes till den lilla tjejen skulle vara fritt från plast och helst ekologiskt.
– Det har gått rätt bra. Det är klart att det kan vara lite tråkigt ibland, det finns inte så mycket att välja på här i Sundsvall och ekologiska och plastfria leksaker är dyrare än alla plastgrejer. Men å andra sidan har Sigrid lagom med leksaker, inte sådär övermycket som det lätt blir annars.
Hård plast
Det finns två undantag bland leksakerna, en liten hög duplo som Sigrid får leka med, men inte stoppa i munnen. Legos hårdplast släpper ifrån sig färre kemikalier än de mjuka plasterna, och där har Fanny och Anders vägt nyttan mot skadan. Samma sak är det med böcker. Att bara välja ekologiska böcker skulle påverka Sigrids ordförråd – det finns helt enkelt inte tillräckligt många.
Om några månader ska Sigrid börja förskolan, och Fanny och Anders har letat efter en förskola som delar deras tankar kring kemikalier och plaster. Ett tag skojade de om att de kanske skulle flytta, eftersom de inte kunde hitta någon ekologisk förskola i Sundsvall. Men nu har de hittat en förskola som känns bra ändå.
– Det handlar ju om att hitta någon sorts balans, att känna att det vi gör är bra, och att det räcker långt. Man kan inte gå runt och vara rädd för allt, man måste leva också. Vi har landat i det nu, säger Fanny.