– I många produkter finns hormonstörande ämnen. I dag blir alla exponerade för sådana ämnen mer eller mindre, de finns till exempel i luften och i dammet i våra hem, säger Katja Hagström som är yrkes- och miljöhygieniker och avdelningschef på Arbets- och miljömedicin på universitetssjukhuset i Örebro.
I kväll är hon här på Ängens familjecentral i Örebro för att informera föräldrar om hur kemikalier påverkar oss och vad vi kan försöka undvika.
– Vi kommer aldrig att kunna leva helt giftfritt eller kemikaliefritt, men det går att minska ner på farliga kemikalier i sin omgivning. Varje liten förändring spelar roll, säger hon.
Hitta en rimlig gräns
Nicole Hornestam är förälder till två barn, Charlie är tre år och Eddie är tio månader. Hon är intresserad av att veta mer om kemikalier och vad man bör undvika.
– Folk i släkten tycker att jag är nojig och nästan lite oförskämd när jag inte vill ta emot vissa produkter som de ger mig. Därför vill jag ha lite mer fakta så att jag kan sätta en rimlig gräns, säger hon.
Hon får medhåll från Anna Granberg som är förälder till Olivia, ett år.
– Man märker att många inte har hängt med i den här frågan. Det är jobbigt att ta diskussionen om kemikalier ibland. De tycker att jag är lite nojig, säger hon.
Katja Hagström har varit med och utformat de kemikalieråd som finns för föräldrar på 1177 Vårdguiden. Hon tycker att det är viktigt att människor tar till sig de nya kunskaper som finns om kemikalier.
– Det går inte att jämföra med barn som växte upp på 1970-talet och säga att det har gått bra för dem. Verkligheten ser annorlunda ut i dag och forskare hinner inte med att granska och förbjuda alla farliga kemikalier. När Bisfenol A förbjöds i nappflaskor dök det snabbt upp nya kemikalier med liknande egenskaper. Därför tycker jag att försiktighetsprincipen är bra att följa, säger hon.
Enkla råd
Ett sätt att minska på kemikalierna i sin omgivning är att dra ner på mängden plast. Till exempel är det bättre att använda glas och porslin när du värmer mat och dryck och det är bra att undvika att värma välling eller mat i plastflaskor, plastskålar eller andra plastbehållare i mikrovågsugnen. Eftersom värmen frigör kemikalier i plasten kan de överföras till maten eller drycken.
– Även om plasten är godkänd för barn och för att använda i mikrovågsugn är det ändå alltid bättre att värma maten på glas eller porslin, eller i en kastrull på spisen, säger Katja Hagström.
All plast i hemmet går inte att ersätta. Tv-apparater, datorer och sladdar är sådant som i dagsläget inte går att ersätta med plastfria alternativ. Men engångsartiklar, husgeråd och många leksaker finns i andra material.
– Jag plastbantar genom att inte köpa plast när jag köper nytt. Till exempel köper jag rostfritt stål i stället för plastbunkar, säger Katja Hagström.
Men hur mycket man ska plastbanta är en balansgång, för miljön gagnas inte av mer konsumtion, och att byta ut all plast kan bli dyrt.
– Det vimlar inte av alternativ för oss konsumenter, och när man väljer bort plast blir flaskor och leksaker mycket dyrare, säger Nicole Hornestam.
– Det är också tidskrävande att ta reda på vad saker innehåller. Jag önskar att det skulle vara lättare att välja rätt saker, säger Anna Granberg.
Att lägga ansvaret på föräldrar eller förskolepersonal att välja
kemikaliefria produkter är vanskligt, menar Katja Hagberg eftersom kunskapen kring olika ämnen hela tiden förändras.
– Jag skulle önska att det var lätt att göra rätt, så är det inte i dag. Men man kan börja i det lilla genom att ställa frågor i affären om innehållet i produkter och välja miljövänligt i den mån det går, säger hon.
- Leksaker i mjukplast innehåller ibland ftalater som gör plasten mjuk. De ftalater som kan innebära en risk är förbjudna inom EU sedan 2007. Plastleksaker som är tillverkade före 2007 eller plastsaker som är köpta utanför EU kan innehålla de skadliga ftalaterna. Om en äldre leksak kladdar eller luktar kan det innebära att den släpper ifrån sig ämnen som inte får finnas i nya leksaker. Det finns plastleksaker, som till exempel Lego, som anses som säkert att leka med.
- När plast repas eller värms upp ökar risken för att ämnen läcker ut från plasten till maten. Lämna repiga plasttallrikar och plastbunkar till en återvinningscentral. Och undvik att värma plast i mikrovågsugn.
- Madrasser, skumgummikuddar och madrasskydd som tillverkats före 2004 kan innehålla ämnen som är förbjudna i dag. Därför kan det vara klokt att successivt byta ut det.
- Om du målar eller bygger om hemma är det viktigt att vädra. Färg, byggmaterial och textilier ger oftast ifrån sig mest kemiska ämnen när de är nya. Vädring är bra även vid andra tillfällen, eftersom många av kemikalierna finns i luften.
- Mobiltelefoner, datorer, DVD-spelare och andra elektriska apparater kan innehålla tungmetaller som kvicksilver, kadmium och bly. När apparaterna är varma kan de även ge ifrån sig små mängder flamskyddsmedel. Se till att vädra och ta bort dammet från de elektriska prylarna.
- Tvätta textilier före användning. Och undvik kläder och andra textilier som är behandlade med bakteriedödande ämnen.
- Våttorka golvet med vanligt vatten (utan rengöringsmedel) då och då. Om du vill använda rengöringsmedel är såpa det bästa alternativet.
Källor: Kemikalieinspektionen, 1177 Vårdguiden och Livsmedelsverket