– Hedersrelaterat våld och förtryck är svåra och komplexa ärenden. De utsatta tvingas ofta bryta med hela sin familj och släkt. De är oftast relativt osjälvständiga eftersom de lever i ett starkt kollektiv och deras frihet begränsas ju äldre de blir. Det blir ett väldigt stort steg att plötsligt stå själv och bygga upp sitt liv igen. Vi har sett att det behövs ett långsiktigt psykosocialt stöd, säger Katarina Idegård, Göteborg stads samordnare mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Kommunens statistik över hedersrelaterade ärenden hos socialtjänsten tyder på att antalet utsatta individer har ökat lite de senaste åren. Mellan 2017 och 2020 ökade antalet registrerade ärenden gällande heder bland barn och unga från 110 stycken till 146.

– Det är svårt att veta om det är en faktisk ökning av våldet eller om ökningen beror på en större användning av koder för hedersrelaterat våld hos socialtjänstens personal. Det är inte alltid det finns kunskap om att det rör sig om hedersrelaterat våld då en orosanmälan kommer in till socialtjänsten. Kanske att man också blivit bättre i skolorna på att identifiera hedersrelaterat våld, säger Katarina Idegård.

Resursteam finns sedan 2018

Sedan 2018 finns något som heter Resursteam heder i Göteborg, som arbetar mobilt och uppsökande i staden. Resursteamen har hittills haft 353 ärenden och drygt hälften har handlat om att någon utsätts för kontroll och begränsningar.

– Det kan handla om att vara tvungen att gå direkt hem från skolan och inte umgås med vänner, tvingas att bära kläder en själv inte valt, få sin telefon genomgången regelbundet eller bli utsatt för ryktesspridning. Detta kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde, som till exempel depression och självmordstankar, säger Linda Hansson, utvecklingsledare mot hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborg stad.

Resursteamen ska fortsätta sin verksamhet, men man ser ett behov av ytterligare en verksamhet i regionen, och här kommer stödcentrumet in. Planen är att stödcentrumet ska bli ett samarbete mellan socialtjänst, polis och sjukvård och att man där ska kunna få långsiktig hjälp och professionell rådgivning.

– Det kan handla om hjälp med att återetablera sig i samhället. Där ser vi ett tydligt behov. På stödcentrumet ska det finnas en barnmorska som kan prata om frågor som rör sexualitet, preventivmedel, oskuld, mödomshinna och sådant. Det ska även finnas en polis som man ska kunna prata med om hur rättsprocessen fungerar. Stödcentrumet blir en fysisk plats, en mottagning, att komma till, säger Katarina Idegård.

Elva kommuner har tackat ja

Stödcentrumet ska bli regionalt, elva kommuner i regionen har tackat ja till att vara med, och det ska placeras inom den nya socialnämnden Centrum i Göteborg. Kommunerna ska tillsammans finansiera hälften av kostnaderna, men även Västra Götalandsregionen ska lägga in pengar. Den initialt beräknade finansieringen på 3 miljoner kronor per år har dock minskat till 2,25 miljoner kronor eftersom polismyndigheten inte kommer att lägga in så mycket pengar som man tidigare väntade, myndigheten vill nu endast stå för en halvtids polistjänst. Ett beslut om centrumet har ännu inte klubbats igenom, men på kommunstyrelsen den 10 februari ska beslut fattas. Enligt kommunalrådet Grith Fjeldmose (V) finns det en bred enighet om att stödcentrumet ska etableras. Däremot finns det en oro från det rödgrönrosa blocket om att finansieringen för de olika hedersrelaterade verksamheterna inte ska räcka, som de hittills inte fått gehör för.

– Borgarna anser att det är finansierat men vi vet att borgarnas budget har underfinansierat socialnämnderna. Något vi efterlyste var att man skulle freda pengar till de hedersrelaterade verksamheterna, så att de inte försvinner vid en hyvling hos socialnämnderna som kan bli aktuell säger Grith Fjeldmose.

Liberalernas Axel Darvik har avböjt att kommentera detta i nuläget.