De 1 000 svenskarna med högst inkomster skattade i snitt 33 procent, vilket beror på att kapitalinkomsterna dominerar och kapitalinkomstskatten är platt, på 30 procent. De som deklarerat hög inkomst av tjänst betalar betydligt mer.
De rikaste i Sverige gynnas alltså skattemässigt. Skattesystemet ökar ojämlikheten i Sverige.
Oviss skattereform
Finansminister Magdalena Andersson (S) håller med om att granskningen pekar på problem.
– De stora och ökade klyftorna är en av vår tids störst utmaningar. Inte bara i Sverige utan i hela västvärlden, säger hon till Dagens ETC.
Ser du ett behov av en höjd kapitalskatt för de med högst inkomster?
– Ja. Det finns flera rättviseaspekter som är intressanta att titta på som en del i ett underlag inför en bredare skattereform.
Den reform Andersson talar om är en av de mest centrala delarna i Januariavtalet, där regeringen, L och C ska se över hela skattesystemet. Men hon vill inte säga på vilket sätt S ska driva kapitalskattefrågan i förhandlingarna.
– Vi kommer inte att låsa oss i några positioner i detta sammanhang, utan det görs inom ramen för förhandlingarna. Detta är självklart en viktig fråga för oss.
SSU: ”Ett svek”
Magdalena Andersson antydde också nyligen att reformen inte kommer hinna bli klar under mandatperioden.
– Det är så klart något som vi ser som ett svek, säger Youbert Aziz, pressansvarig på Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU.
SSU har ställt sig bakom Januariavtalet men Aziz poängterar nu att det stödet grundar sig i att regeringen får igenom skattereformer som ökar jämlikheten i Sverige. Och där finns idag en problematisk otydlighet hos Socialdemokraterna.
– Partiet har ingen tydlig uppfattning i frågan. Partiet säger att vi vill ha en skattereform som ökar jämlikheten, men inte vad det innebär.
Därför har SSU tagit sig an den uppgiften. De har för första gången på länge grävt djupt i skattefrågorna. Efter en intern process under hösten har de landat i att ökad jämlikhet är deras viktigaste fråga, efter klimatet.
– Och det går inte att få en reform som ökar jämlikheten utan att öka kapitalskatterna, säger Youbert Aziz.
SSU driver nu på för att regeringen, främst inom EU, ska jobba för att länder som möjliggör skatteflykt ska få ”kännbara sanktioner”, samt att Sverige ska införa en progressiv kapitalvinstbeskattning, alltså att skattekvoten ska öka ju mer man tjänar. Det enda riksdagsparti som idag driver ett sådant krav är Vänsterpartiet, som vill höja dagens nivå på 30 procent skatt på kapitalinkomster till 30-40 procent. SSU kan komma att gå längre i sina krav. Youbert Aziz påminner om att skatten för inkomst av tjänst, förutom den kommunala skatt som alla betalar, är ytterligare 20 procent på varje krona som överstiger 509 000 kronor per år.
– Det är väl inte orimligt att förvänta sig att en person som tjänar över en miljon på kapital skulle kunna ha en sådan marginalskattenivå. Men vi går inte in i det i detalj ännu, det måste utredas.
Bygger tryck underifrån
Med start i vår kommer SSU att opinionsbilda inom lokala partiföreningar och i samarbete med partiets gräsrötter och fackligt aktiva. Målet är att bygga upp ett tryck underifrån och att S kommer att anta en motion om höjda kapitalskatter på kongressen 2021 så att partiet kan driva dessa frågor inför riksdagsvalet 2022.
– Om vi ska ha trovärdighet som parti när vi pratar om att vårt mål är att öka jämlikheten och att vi kommer att göra det om man röstar på oss och vi får makten, då måste vi så klart också ha en problembeskrivning som stämmer och lösningar som på ett trovärdigt sätt kan uppnå målet.
Endast ett riksdagsparti, V, vill öka jämlikheten i Sverige genom att höja kapitalinkomstskatterna för de som tjänar mest. Regeringspartierna ser behovet men vill utreda, medan resten säger nej.
Hampus Hagman (KD), skattepolitisk talesperson
Nej
Sverige har generellt höga nivåer även på dessa skatter och dessutom beskattning i flera led. Det är ett problem som inte minst hämmar investeringsviljan i Sverige och försämrar möjligheterna för nya bolag att växa fram i Sverige. Generellt finns det alltså tvärtom ett behov av att sänka skatter, inte minst för att de ska vara internationellt konkurrenskraftiga.
Johan Pehrson (L), gruppledare för Liberalerna
Nej
Det är bra för Sverige att människor tar nyttiga risker med sina tillgångar. På så sätt får vi ett växande näringsliv med större skatteinkomster och fler i arbete. Det är vanskligt att jämföra skatter på arbets- och kapitalinkomst eftersom investeringar oftast görs med redan skattade pengar och för att kapitalinkomster från företag även påverkas av exempelvis bolagsskatten.
Niklas Wykman (M), skattepolitisk talesperson
Nej
Givet att Sverige förväntas ha lägst tillväxt i hela EU nästa år så är höjda skatter på jobbskapande en dålig idé. Sverige har negativa erfarenheter av den typen av beskattning. Det ledde till att vi förlorade mycket i välstånd, när människor och företag lämnade landet. Jobbskapandet gick i stå när det inte gick att få fram kapital till nya företag. Vi vill inte återupprepa de misstagen.
Per Åsling (C), skattepolitisk talesperson
Nej
I Sverige är skatterna på arbete och företagande höga i ett internationellt perspektiv. Det gör Sverige mindre attraktivt för såväl inhemsk som utländsk högutbildad arbetskraft och minskar viljan att utbilda och vidareutbilda sig. Att den som arbetar får en högre inkomst över åren ser inte vi generellt som ett problem. Det är givetvis enbart positivt, både för individen och för samhället. Att fler arbetar och att löner stiger är det som i slutändan betalar vår gemensamma välfärd.
Eric Westroth (SD), ledamot i skatteutskottet
Nej
Vi har inga sådana förslag. Högre skatt på sparade medel skulle leda till att folk i stället sparar i andra valutor än i svenska kronor, det skulle inte gynna Sverige. Dessutom riskerar kapitalet att försvinna utomlands om man beskattar det för hårt. Det viktiga är att värna hela skattebasen, som är en förutsättning för att välfärden ska kunna upprätthållas.
Jörgen Hellman (S), ordförande i riksdagens skatteutskott
Kanske
Ökade klyftor är ett stort samhällsproblem. I Sverige har särskilt kapitalinkomster bidragit till ökningen. Inom ramen för skattereformen behöver därför frågan lyftas. Partiets utredning ”Fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa”, där även företrädare för LO ingår, arbetar också med att ta fram socialdemokratiska förslag för ökad jämlikhet och denna ser även över kapitalbeskattningen. Utredningen lämnar en första delrapport i höst.
Karolina Skog (MP), ekonomisk-politisk talesperson
Kanske
I den övergripande skattereform som planeras kommer Miljöpartiets fokus vara att förnya skattesystemet för skapa en klimatomställning och minskade ekonomiska klyftor. Eftersom det är inkomster av kapital som mest bidrar till skillnaderna så är kapitalskatterna en given sak att hantera i detta sammanhang. Vi återkommer med våra specifika ingångar i skattereformen i ett senare skede.
Tony Haddou (V), ledamot i skatteutskottet
Ja
Det finns stora behov av att utjämna inkomstskillnaderna. Vi vill höja skatten på stora förmögenheter, dyra hus, samt stora arv och gåvor. Därtill föreslår vi höjd skatt på stora kapitalinkomster. Vi använder dessa pengar för att bland annat förbättra välfärden, stärka socialförsäkringarna och sänka inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare.
