– Det är svårt att ta i den här frågan eftersom vi som community hela tiden befinner oss under attack. Många betraktar BDSM som ett övergrepp i sig och då blir det lätt att man blir defensiv och inte vågar prata om övergrepp, säger Josephine.
– Men vi måste ta den här svåra diskussionen. Om vi skaffar oss kunskap kan vi säga att nej, det är skillnad på BDSM och övergrepp, jag vet skillnaden, fortsätter hon.
Det senaste åren har en rad rättsfall uppmärksammats. Bland annat ett fall där en man friades från ett våldtäktsåtal för att han hävdat att han trodde de hade dominanssex och kvinnans nej var en del av det, trots att detta inte var något de kommit överens om.
– Det är väldigt upprörande när man ser de här högprofilerade fallen, när förövaren använder en identitet som redan är så missförstådd. Ingen av de vanliga diskussionerna och överenskommelserna har gjorts innan, inget samtycke ser ut att finnas. Men domstolarna ställer inte rätt frågor. De har inte kunskap, säger Josephine.
Viktigt lyfta fram problem
De lyfter fram att BDSM-communityt har samma problem som vilket sammanhang som helst med att vissa kan utöva förtryck mot andra. Och att våga ställa frågan, utan att förutsätta något är viktigt. Att stötta utifrån vad en person upplever som problem inte vad någon utifrån betraktar som problemet. Rebecca Wilcox lyfter också fram att det är viktigt att inte blunda för de problem som kan finnas specifikt i BDSM-världen.
– Det finns också sexuella förövare som söker sig till vårt community för att jaga. Och så finns det masochister som vill bli utsatta för osäkra saker och bli skadade på osäkra sätt, som ett självskadebeteende, säger hon.
– Vi måste ha en öppen diskussion kring allt detta. För att bli starka mot övergrepp och mot bilden av att vi är förövare. Vi måste vara i framkant för detta, säger Josephine.
Båda lyfter fram samtycket som det centrala, ett av BDSM-världens kärnvärden. Något som utan samtycke utgör ett övergrepp eller misshandel kan med samtycke vara stärkande.
– Någon som är dygnet runt-slav, men känner sig älskad, bekräftad och stärkt, då är det inte en övergreppsrelation. Men om personen inte känner sig så, då kanske det är det, säger Rebecca.
Hur ska man då försäkra sig om att samtycke finns?
– Man måste lära sig att kommunicera. Vad vill du ha ut av sexet? Vad vore fantastiskt för dig, vad vore inte så fantastiskt? Det är som med kondomdiskussionen. I början var det mycket snack om att den skulle förstöra stämningen, det tog lite tid innan den blev naturlig. Det är samma sak med samtycket, oavsett vilken typ av sex man har. Man måste kommunicera, säger Rebecca.
– Alla relationer, kink eller inte, borde lära från oss. Vi vet hur man pratar om samtycke, säger Josephine och tillägger att BDSM har vertygen för hur man kan komma överens och försäkra sig om att samtycke finns.
– Och det finns heller inget sexigare än att berätta precis vad man vill göra med någon i extrem detalj, tillägger hon.
Övergrepp eller BDSM?
Här är några av skillnaderna Rebecca Wilcox och Josephine Krieg brukar lyfta fram, mellan vad som är övergrepp/övergreppsrelation och vad som är samtyckande BDSM.
Övergrepp | BDSM |
Skada/smärta utan samtycke. | Smärta med samtycke. |
Ilska, rädsla, ingen kontroll. | Makt att kunna stoppa det som sker. |
Offer och förövare. | Överenskommen relation. |
Förövaren känner ånger. | Top (den som utövar stimulans på samtyckande bottom) har ett rent samvete, känner att hen gjort något som partnern tyckt om. |
Äkta smärta och förnedring. | Kroppslig upplevelse i ett sammanhang. |
Offer skäms för märken på kroppen. | Bottom (den som i samtycke mottar stimulans) är stolt över märken (men kan ändå välja att dölja dem av andra anledningar). |
Offer isoleras av förövaren. | Ingen påverkan av dagligt liv, utöver sådant som är överenskommet. |
Offer använder försvarsmekanismer och överlevnadsmekanismer för att stå ut. | Den undergivna fantiserar om det hen varit med om, längtar efter mer. |