– Efter varje föreställning tänker vi att bättre än så här kan det inte bli, säger Linda Vikner Backlund, som har drivit Skambyrån i Malmö sedan 2006.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Skambyråns förlaga finns i USA. Den startade med att David Nadelberg hittade ett riktigt pinsamt kärleksbrev som han hade skrivit till en av sina tonårsförälskelser. Han läste brevet högt för sina rumskompisar och succén var given. Komediklubben Mortified startade och spreds mellan städer.

Linda Vikner Backlund fick höra om det i ett avsnitt av Kobra, och blev genast förtjust.

– Jag har alltid skrivit dagböcker, men aldrig tidigare gjort något kreativt av dem, säger hon.

Drog snabbt mycket publik

Linda Vikner Backlund och hennes vän Lotta Lewandowska bestämde sig för att göra något liknande i Malmö och kontaktade initiativtagarna i USA.

– Vi var de första utanför USA som ville använda idén, så det blev väldigt mycket arbete med kontrakt och annat, säger Linda Vikner Backlund.

Skambyrån startade på Inkonst och blev snabbt populär.

– Vi blev helt chockade när människor kom en timme innan föreställningen började och kön gick runt halva kvarteret, berättar Linda Vikner Backlund.

Numera hålls Skambyrån till på Moriskan, där de kan ta emot en publik på 550 personer. Det brukar bli fyra föreställningar om året. De som vill medverka får anmäla sig innan och får då hjälp med att plocka russinen ur kakan.

– Vi fungerar som redaktörer som hjälper de medverkande att hitta en röd tråd, och att ta bort onödiga passager som bara fungerar som transportsträckor, säger Linda Vikner Backlund.

Igenkänning och tidsresor

Bland dem som har stått på Skambyråns scen finns personer som har vittnat om sin besatthet av olika idoler, nördiga intressen och som i pinsamt allvarlig ton berättar om tonårstidens växelverkan mellan glädje och hopplös sorg. Spännvidden går från de som avslöjar sin passion för matte till tjejen som åkte till New York för att bättra på sin knullista.

För publiken blir det ofta mycket igenkänning, men de bjuds ibland också på tidsresor och nedslag i nya och exotiska miljöer.

– En av våra medverkande berättade om sin uppväxt på landet under 70-talet, med raggare och dansbanor. Det var en miljö som kanske inte så många av oss andra hade upplevt men som blev väldigt roligt och intressant ändå, säger Linda Vikner Backlund.