Det var i slutet av förra veckan som Kajsa Ekis Ekman i en ledare i Dagens ETC gick hårt åt EU:s forskningsprojekt mot trafficking, DemandAT, i sin ledartext.
Flera personer som är knutna till projektet är kända motståndare till kriminalisering av sexköp, och nu har en het debatt uppstått. EU-parlamentarikern Malin Björk (V) stämmer in i Kajsa Ekis Ekmans kritik:
– När man läser vilka aktörer som ska överse projektet blir det tydligt att det är opinionsbildare från pro-prostitutionsrörelsen som valts ut. Det verkar som att man har haft det som urvalskriterium. Och då har man ju frångått det som var syftet med projektet, att bekämpa efterfrågan på människohandel. Den mest dominerande anledningen till trafficking i Europa är just prostitution, säger Malin Björk.
Anslag på 23 miljoner
Forskningsprojektet DemandAT har till uppgift att undersöka hur efterfrågan påverkar och bidrar till människohandel, och EU har anslagit cirka 23 miljoner kronor till projektet. Målet är bland annat att forskningen ska utmynna i förslag till lagstiftning och andra åtgärder som kan minska efterfrågan, och DemandAT är uppdelat i ett antal faser med forskare från flera olika områden. Men bland dessa ryms alltså en rad personer som är högljudda motståndare till lagstiftning mot sexköp.
En av dem är Petra Östergren från Lunds universitet, en av landets mest framträdande kritiker av den svenska sexköpslagen. Hennes roll i DemandAT är att titta på hur efterfrågan påverkas av politik och lagstiftning mot prostitution. I detta ingår att göra en jämförande studie mellan Sveriges, Tysklands och Nya Zeelands lagar.
Du har profilerat dig som en skarp kritiker av sexköpslagen. Tror du inte att dina åsikter kommer att påverka forskningen?
– Nej, jag tror faktiskt inte det, inte i slutresultatet. För mig personligen är det en utmaning och ära att få det här uppdraget, och jag går in i det med ett öppet sinne. Och om det är något vi gemensamt vill är det att förhindra exploatering och utsatthet, skriver Petra Östergren i ett mejl och fortsätter:
– Den svenska studien går ut på att vi sammanställer befintlig information, intervjuar nyckelaktörer och tar reda på om det är möjligt att säga något om vad varje lands lagar har för effekter på efterfrågesidan vid människohandel för sexuella ändamål. På det sättet spelar eventuella personliga åsikter inte någon roll. Vi utgår ifrån vad andra rapporterar.
Men kan du förstå att folk är kritiska?
– Visst förstår jag det. Men jag tycker att man måste komma ihåg att vi har forskningsfrihet – och att alternativet är statligt styrd forskning. Är det verkligen vad kritikerna vill ha? Dessutom, vilket inte heller kommit fram i kritiken, finns det andra EU-finansierade forskningsprojekt om människohandel som pågår just nu, även sådana som riktar sig mot efterfrågan, skriver Petra Östergren.
En annan person som sitter med i konsortiet kring DemandAT är Marieke van Doorninck, som representant för La Strada International. Denna organisation säger sig arbeta mot trafficking, men motsätter sig samtidigt kriminalisering av prostitution. På Twitter beskriver Marieke van Doorninck sig själv som ”lobbyist”.
Flera andra tongivande lobbyister
I den rådgivande panelen till forskningsprojektet sitter också Bandana Pattanaik från Global Alliance Against Traffic in Women (GAATW), även det en organisation som motsätter sig prostitutionslagstiftning. Så sent som 2011 lade GAATW fram en rapport där man hävdade att det är problematiskt att tala om efterfrågan i traffickingsammanhang. Något som rimmar illa med själva syftet i DemandAT-projektet, och även den ställning som EU intagit. I början av 2014 antog Europaparlamentet en resolution där man klargör att prostitution understöder handel med människor, med hänvisning till vad en tidigare rapport visat.
Vad tänker du om att Europaparlamentet har antagit resolutionen?
– Varje land bestämmer över sin egen prostitutionspolitik och just den rapporten möttes ju av väldigt stark kritik. 75 forskare och 560 NGO:er protesterade mot bristerna i rapportens forskningsunderlag och slutsatser och krävde att Europaparlamentet skulle förkasta den, säger Petra Östergren.
Malin Björk poängterar att forskning inte ska vara politiskt styrd, men att urvalet av forskningsgruppen har varit undermåligt och att man har en felaktig ingång på området.
– Europaparlamentet har landat i en tydlig linje att följa den nordiska modellen, eftersom den är framgångsrik för att motarbeta efterfrågan. Men man ser tydligt att den här forskargruppen kommer att ta en annan inriktning. Och då känns det lite som att vi har kastat 23 miljoner i sjön, säger hon.
