Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” kom första gången 2018 men håller just nu på att uppdateras med skarpare formuleringar kopplade till säkerhetsläget och Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Det rapporterade Ekot nyligen. 

Strax innan hade överbefälhavare Micael Bydén och Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, uttalat att befolkningen måste förbereda sig för att det kan bli krig.

Petra, som egentligen heter någonting annat, lever på sjukpenning och försörjningsstöd. Hon säger att hon absolut inte är någon ”manisk preppare”, men de skarpa uttalandena från ÖB och ministern fick henne att fundera över vilka möjligheter hon skulle ha att klara sig vid en kris. Eftersom hon lever med knappa resurser gjorde hon en ansökan till sin kommun om ekonomiskt bistånd för några få grundläggande saker.

– Jag ansökte om ett minimum av det som MSB säger att vi alla ska ha för att vara förberedda, säger hon.

Blir utan vattendunk

Listan som hon har skickat in till socialtjänsten i Malmö innehåller fyra punkter. En ficklampa som drivs på solceller för 149 kronor, en värmefilt för 49 kronor, en vevradio för 399 kronor och en vattendunk för 99 kronor. Varorna finns att köpa hos en av butikskedjor som säljer fritidsprylar. Allt som allt drygt 700 kronor.

Men socialtjänsten avslog hennes ansökan. I beslutet står det att hon anses vara ”tillförsäkrad en skälig levnadsnivå” även utan sakerna.

Petra tänker överklaga beslutet, men situationen just nu är tärande.

– Som multisjuk med dålig ekonomi lever jag till vardags med mycket oro, att ovanpå det ha oron att veta av erfarenhet att jag inte har resurser att klara exempelvis ett längre strömavbrott, om vi tar en av de mildare katastrofsituationerna. Om jag hade kunnat bygga min krislåda, då hade jag åtminstone haft känslan att jag klarar det. Nu stegras min känsla av maktlöshet, säger hon.

Åsa Paborn, direktor på Stockholms stadsmission säger att hon inte tror att Petra är ensam om att känna oro för sin situation efter de skarpa uttalandena från högsta ort.

– Det skapar en oro när man får höra de här budskapen och en vanmakt när man inte har möjlighet att följa råden. Det är ett underbetyg till samhället att vi har så stora grupper som lever i utanförskap, säger hon.

"Relevant att diskutera"

Dagens ETC har sökt ansvariga i Malmö för en intervju. Vi får svar skriftligt via presstjänsten.

– Som socialtjänst har vi ingen anledning att försöka motarbeta något som är bra för våra medborgare, samtidigt måste vi ju följa befintlig lagstiftning, och som det ser ut idag kan man tyvärr inte få bistånd för att sätta ihop en krislåda. Vi lever dessvärre i ett omvärldsläge i vilket det är relevant att diskutera krislådor. Om någon i landet skulle nekas bistånd för en krislåda och det skulle överklagas i Förvaltningsrätten, så är vi helt klart intresserade av att uppmärksamma utslaget, skriver Örjan Eskengren, presskommunikatör på Malmö stad.

Stockholms stadsmission har ännu inte märkt av en ökad oro hos när det gäller beredskap hos sina besökare, men Åsa Paborn tror att det är en tidsfråga. Erfarenheten från coronapandemin är att personer med knappa resurser hade svårare att följa myndigheternas råd, säger hon.

– Du kanske inte har ett förstahandskontrakt och tvingas flytta runt var tredje månad. Det är många som lever så och då kanske man inte tycker sig ha möjlighet att bunkra upp en massa konserver. Man har kanske varken plats eller möjlighet eftersom man snart ska flytta. Det kan också vara ekonomin som sätter käppar i hjulet, säger hon.

Vad behöver samhället göra för att ta ansvar för den här gruppen?

– Alla människor i Sverige lever inte likadant med långa fasta bostadskontrakt och ekonomiska möjligheter. Myndigheterna behöver ha det perspektivet, så att alla människor ska ha en ärlig chans att kunna följa råden. Många lever ur hand i mun och har inte råd, särskilt inte nu i lågkonjunkturen, säger Åsa Paborn.

MSB: Radio på loppis

Petra har sökt information om vad hon förväntas göra för att klara en kris. På MSB:s sajt står det att vi ska kunna klara oss hemma utan samhällets stöd i en vecka. ”Du är en del av Sveriges beredskap” slår myndigheten fast.

Det finns också en rubrik med råd särskilt riktade till dem som har ont om pengar. ”Preppa med mindre budget”: Köp en batteridriven radio på loppis, bygg ett lager av torrvaror genom att köpa en extra varje gång du handlar, frys in vatten i pet-flaskor, ta vara på bär och svamp, samarbete med dina grannar. 

Petra har svårt att förstå vilka personer råden egentligen riktar sig till.

– Jag kan inte göra någon av de här sakerna, förutom att köpa en extra torrvara i månaden. Men vad ska jag göra med den om jag inte har ett spritkök? Och det handlar inte bara om utrymme i frysen för de här blåbärssamlingarna som MSB tycker att jag ska ha, rent konkret borde jag ha plockat dem i somras. Tillgången till de här gratis resurserna i vårt land är väldigt begränsad och man behöver vara i ganska gott fysiskt skick för att samla in dem, säger hon.

"Samverka i din brf" 

Elin Bohman, pressekreterare på MSB säger att råden inte handlar om konsumtion och att köpa nytt, utan snarare om att samarbeta och samla ihop saker man redan har i en krislåda som ska stå redo. Alla behöver ha tillgång till en radio som fungerar utan el, men alla hushåll behöver inte ha allt, säger hon.

– Du kan göra en plan tillsammans med närstående, grannar eller vänner som bor nära. Samverka, det kan man göra i sin bostadsrättsförening om man bor i en sån. Det är ett jättebra sätt att se till att alla inte behöver köpa samma grejer, säger hon.

Petra tycker att det är skitsnack att säga att beredskap inte handlar om konsumtion.

– De vet inte vilket liv man lever, alla människor har inte levt ett liv där de har möjlighet att samla på sig saker. Rådet att samarbeta förutsätter också att alla kan bidra med någonting. Det låter vackert i teorin, men vissa har mer och andra har inget, säger hon.

Elin Bohman på MSB säger att hon har förståelse för att det är svårt för personer utan resurser att följa råden.

–  Vi lever i en tid där människor som tidigare hade det svårt nu har det mycket svårt. Men lösningen för alla är inte att köpa saker, för den möjligheten finns inte. Vi har full respekt för det. Vi kan inte lösa så att alla har råd med den krisberedskap man kan drömma om. Det vi vill förmedla är att alla kan göra någonting, säger hon.

Ett av er budgetråd är att plocka blåbär och svamp. Är det verkligen ett rimligt råd till någon som är fattig och orolig?

– Det är svårt att utforma råd som passar alla. Vi är tio miljoner människor i Sverige och råden är tänkta att passa vissa och kanske väcka en idé hos andra. Trots allt är det så att vi har  allemansrätten och får plocka bär och svamp i skogen, säger hon.

Petra har ganska nyligen flyttat till en ny stad. Hon har ingen kontakt med sin ursprungsfamilj och hon kan inte räkna med att någon hjälper henne om krisen kommer.

– Jag inte har anhöriga och vänner att planera med. Jag är ensam. Det känns ganska jobbigt att läsa råden och veta att det är en otrolig styrka att ha andra omkring sig som är intresserade av att samarbeta. Samtidigt tänker jag att vi i Sverige är ett av de länder med flest ensamhushåll i världen. Att då anta att folk har vänner och familj att planera tillsammans med är att ta i, säger hon.

Dagens ETC har sökt Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar.