BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
På en del kontor, bland annat i Stockholmsområdet, är omsättningen bland handläggare som arbetar inom sjukförsäkringen betydligt högre, omkring 25 procent.
– Det är bedrövligt med en personalomsättning på den nivån, säger Siv Norlin, avdelningsordförande för ST-facket, som organiserar Försäkringskassans handläggare.
Fackets bild är att det är arbetssituationen som är huvudorsaken till att anställda väljer att sluta på sina jobb. En annan orsak är felaktig information utåt om vad uppdraget egentligen innebär.
– Man förespeglas att arbeta med samordning och hitta vägar för att sjukskrivna ska kunna återgå i arbete medan fokus blir att ifrågasätta sjukpenningrätten och att hålla tider i rehabiliteringskedjan. Arbetet är väldigt styrt och att följa den fastslagna processen anses oerhört viktigt. Om man inte anser att det är det jobb man sökte, då söker man sig bort när man kan.
Hög sjukfrånvaro
Enligt en enkät som ST genomförde 2017 angav 60 procent av ST:s medlemmar stress och hög arbetsbelastning som ett arbetsmiljöproblem – vilket är en bra bit, cirka tio procent, över snittet för samtliga ST-medlemmar.
Statistik som Dagens ETC tagit del av visar också att sjukfrånvaron förra året var mer än dubbelt så hög för Försäkringskassans handläggare som för snittet bland statsanställda – något som facket anser i hög grad hör ihop med den undermåliga arbetsmiljön.
Robin, handläggare på ett av Stockholmskontoren med högst personalomsättning i landet, berättar att många mår väldigt dåligt av den höga arbetsbelastningen och den hårda jargongen på kontoret.
– Det är de så kallade specialisterna och teamledarna som sätter tonen. Det finns problem med mobbning, samtidigt som vissa anställda favoriseras. Stämningen är hård, både gentemot försäkrade och i hur man bemöter varandra, säger Robin.
Mobbning och utfrysning
Även andra handläggare berättar om mobbning och utfrysning. En handläggare vi kallar Charlie berättar att stämningen på kontoret i Sundbyberg i Stockholm, där hen jobbade, var på helspänn.
– Redan under introduktionsutbildningen fick vi lära oss hur fel och snedsteg kunde resultera i uppsägning. Cheferna bedrev en total övervakning av allt som gick att övervaka. De övervakade handläggarnas tillgänglighet i telefonerna i realtid från sina arbetsdatorer, de ifrågasatte ordval i telefonsamtal, kollade tiden man satt med ett ärende öppet till dess man stängde det, och till och med vilka man umgicks med, berättar Charlie.
– Även de mest triviala misstag ”bestraffades” med enskilda samtal med närmaste chef. Under alla dessa möten, där man till och med kunde hotas med avsked, var det aldrig tal om att man fick ta med en facklig representant, berättar hen.
Utbredd tystnadskultur
Få vågar tala öppet om problemen, varken internt eller utåt, säger Robin.
– Det finns en kultur av dubbelbestraffning. Samtidigt som medarbetare ska berätta om hur de mår och hur de upplever arbetsbelastningen på morgonmöten, så får man inte klaga. Vi uppmanas hela tiden att bita ihop och om vi inte klarar trycket anses vi vara svaga, säger Robin.
Rapporter till ledningen om den den råa attityden bland teamledare, specialister, enhetschefer och även kollegor emellan bemöts med svaret att ”det är bara missförstånd”, enligt handläggaren.
– Folk flaggar också hela tiden för att de inte hinner med att utföra arbetet på ett rättssäkert sätt. Då uppmanas man att sänka ambitionsnivån. Bland annat har de sagt att vi ska bortprioritera att ha kontakt med den försäkrade, till exempel för att informera om regelverk och bedömningar, eller åka ut på möten. Vi uppmanas alltså att inte fullt ut utföra vårt samordnings- och rehabiliteringsuppdrag, vilket enligt mig är anmärkningsvärt, säger Robin.
– Men om du sen prioriterar bort kontakten med de försäkrade, precis som de uppmanar oss till, får vi höra att vi inte gör vårt jobb ordentligt.
Att handläggare uppmanas att sänka ambitionsnivån är upprörande, säger Siv Norlin på ST-facket.
– Att en chef som istället för att bara konstatera att vi har inte tillräckligt mycket resurser, och lyfter det till sin överordnade chef, ger direktiv om att de ska prioritera ner det som ingår i uppdraget är inte okej, säger Siv Norlin.
Uppmanas avsluta ärenden
Precis som andra handläggare tidigare vittnat om säger Robin att avslagsstatistiken och regeringens mål om att sänka sjuktalen är närvarande i det dagliga arbetet. Robin berättar att handläggarna återkommande uppmanas att avsluta ärenden och att inte släppa in människor i försäkringen.
– De som är hårda i sina bedömningar blir teamledare och specialister. Alla som är unga och empatiska är på väg därifrån. Men det är ingen som är intresserad av att göra något åt problemen som gör att folk väljer att sluta. Den höga personalomsättningen bortförklaras av ledningen med att det finns så många andra yrken att välja på i större städer, säger Robin.
Det motsägs av statistiken som visar att personalomsättningen är hög på orter av alla storlekar och i alla landsändar.
– Min bild är att det finns kontor som inte har det eländigt. Men det finns väldigt många kontor som har det väldigt tufft, säger Siv Norlin.
Hur påverkas rättssäkerheten i systemet av att arbetsmiljön ser ut så som många handläggare vittnar om?
–Ja, det finns det ju många frågetecken kring.
Idag håller ST-facket ett extrainkallat möte med Försäkringskassans chef för sjukförsäkringen, Lars-Åke Brattlund. Syftet är att diskutera de omfattande arbetsmiljöproblemen.
– Vi har haft uppe frågan i många år gentemot arbetsgivaren. Men vår uppfattning är att de inte tagit problemen på allvar, säger Siv Norlin.
Fotnot: Handläggarna vi har intervjuat i denna artikel har valt att vara anonyma. Vi har också sökt ansvariga på Försäkringskassan, men de har avböjt intervju.
Januari 2018
Dagens ETC avslöjar att Försäkringskassan tar till drastiska metoder för att få ner antalet sjukpenningsdagar. En handläggare vittnar om hur ledningen på Försäkringskassan vid Globen i Stockholm inrättat en särskild ”expertgrupp” för att öka antalet avslag, samt att handläggare som gör hårda bedömningar premieras med lönepåslag.
Efter avslöjandet genomför ST-facket en medarbetarenkät som bland annat visar att antal avslag kommit upp på lönesamtal vid fler av Försäkringskassan sjukpenningkontor än det vid Globen.
Jurister och professorer i juridik riktar i Dagens ETC skarp kritik mot Försäkringskassan för att myndigheten har hittat på egna regler utan stöd i lagen. Det gäller bland annat Försäkringskassans detaljerade krav på sjukintygens utformning.
Februari 2018
Socialminister Annika Strandhäll kallas till två interpellationsdebatter i riksdagen till följd av Dagens ETC:s granskning av Försäkringskassans arbetsmetoder. Den första handlar om regeringens krav på ett sjuktal på 9,0 eller under och den andra om att Försäkringskassan inte följer lagen i bedömningarna om sjukpenning.
Mars 2018
Arbetsförmedlingen riktar skarp kritik mot Försäkringskassan för att vara för hårda i sina bedömningar av sjukpenning och menar att de får ta emot människor som är för sjuka för att söka jobb. Antalet personer som gått från sjukskrivning till arbetssökande har ökat med 450 procent sedan 2014.
April 2018
SVT Agenda gör ett TV-inslag av Dagens ETC:s avslöjande om att fler avslag ger lönepåslag för handläggare på Försäkringskassans kontor i Globen.
En hög områdeschef för sjukförsäkringen inom region Stockholm/Gotland gå.
Försäkringskassans generaldirektör Anne-Marie Begler får på regeringens begäran lämna sitt uppdrag.
