Permanent osthyvel i välfärden kan införas

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Nicklas Lundström från Vänsterpartiet tycker att det är en väldigt stor förändring av hur kommunen arbetar och är väldigt kritisk till den nya fördelningsmodellen. 

– Det här är ett sätt för politikerna att slippa ta debatten om besparingar varje år. I stället är besparingarna redan gjorda genom det här fördelningssystemet, säger han. 

"Mer kostnadseffektivt"

Peter Skill arbetar på ekonomi- och styrningskontoret i Norrköpings kommun. När ETC Norrköping ringer upp honom för att fråga om den nya fördelningsmodellen menar han att den baseras på en rapport framtagen av forskaren Jonas Fjärstorp 2013. Där framgår att kommuner som växer får billigare enhetskostnader inom vissa områden.

– Det blir ett mer kostnadseffektivt användande av personal och vi kan utnyttja lokaler bättre. Det gör att vi kan minska kostnaderna men få lika mycket välfärd, förklarar han.

Nicklas Lundström menar att det inte är en hållbar förklaring. Norrköpings kommun är redan så pass stor att det inte finns en stordriftsfördel på samma sätt som det gör för mindre kommuner.

– Det finns redan i dag behov av att bygga nya lokaler så man kan inte klämma in fler i de existerande. Besparingarna kommer i stället att drabba de som jobbar inom välfärden, som antingen blir färre eller får lägre löner. Men Norrköping ligger redan lågt i lönestatistiken och skulle snarare behöva höja lönerna för att få personal, säger Nicklas Lundström.

Ställer stora krav

Anledningen till att kommunen vill genomföra förändringen är enligt Peter Skill att kommunen måste bli mer effektiv för att kunna klara välfärden. Den demografiska utvecklingen ställer stora krav på att de offentliga resurserna används mer effektivt. 

– Allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler ungdomar och pensionärer och då måste vi använda de resurser som vi har till hands på bästa sätt, för att klara av att erbjuda alla den välfärd som behövs.

Riskerar inte detta att utarma resurserna inom välfärden på lång sikt?

– Vi stödjer oss på den empiri som finns och som visar att det går att få ut lika mycket välfärd för mindre pengar när kommunen växer. Dessutom är det så att om vi ska klara av att hålla balansen mellan inkomster och utgifter behöver vi hitta sätt att använda pengarna mer effektivt. Annars blir det allmänna besparingskrav på nämnderna efter att budgeten har tagits, eftersom den inte går ihop.  

Nicklas Lundström tror att det är en kortsiktig besparing som kommer att ge högre kostnader längre fram i stället. 

– Att spara in på skola och äldrevård ger massor av samhällskostnader längre fram. Ungdomar slutar skolan med för låga kunskaper och äldre kommer att belasta vården mer eftersom de inte har fått adekvat omsorg.