Jobba längre, var beredd att byta jobb, håll dig i form för att orka hela vägen. Det var budskapet till landets framtida pensionärer när den blocköverskridande pensionsuppgörelsen presenterades strax före jul.
Men alla måste inte jobba så länge. Vinnarna i pensionssystemet är fonddirektörerna som tjänar miljoner på att förvalta premiepensionerna och kan leva ett liv i lyx medan du vänder och vrider på det orange kuvertet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I skuggan av skandalerna kring Allra och Falcon Funds fortsätter mängder av fondbolag att helt lagligt mjölka premiepensionssystemet på pengar från passiva sparare som betalar dyrt för en fondförvaltning de själva förlorar på.
ETC:s granskning av några av de största fondbolagen 2017 visar att deras PPM-fonder ofta gav markant sämre avkastning i jämförelse med index. Samtidigt tog de ut mångdubbelt så höga avgifter som statliga fonden AP7 Såfa, där alla som inte gör något val hamnar.
Sofia Johannesson är en av många sparare som lockades att tacka ja när rådgivare ringde upp och erbjöd sig att förvalta hennes premiepension.
– De sålde in tjänsten som om de skulle se över mina fonder varje månad och välja det bästa för mig. Eftersom jag inte hade kommit igång med mitt pensionssparande tyckte jag det lät bra, säger hon.
Rådgivaren var fondbolaget Solidar, som för en årsavgift på 600 kronor placerade hennes pengar i bolagets egna PPM-fonder. Flera år senare försökte hon säga upp tjänsten efter varningar från bekanta om höga avgifter, men det visade sig svårt.
– Antingen sa de att det var för tidigt på året eller också för sent på året, och om jag avslutade i förtid skulle jag förlora de månader som var kvar. Jag struntade i att betala årsavgiften och tänkte att förvaltningen därmed skulle upphöra, men då kom betalningspåminnelser istället.
Under hösten 2017 gick hon en kurs i privatekonomi och kollade tillsammans med kursledaren upp vad Solidar gjort för val. Då framkom att hennes pengar placerats i en så kallad fond-i-fond, en fond som investerar i andra fonder, som i sin tur lagt pengarna i Solidars egen fond. Resultatet var höga avgifter och sämre avkastning än om hon inte gjort något val alls.
Att skära sig en bit av kakan i premiepensionssystemet har visat sig lönsamt. Roland Johansson, koncernchef och ägare i Solidar, hade i fjol en inkomst på närmare sju miljoner kronor. Året dessförinnan fick han ut fem miljoner. Solidar har samtidigt mångdubblat sin omsättning och efter skandalen i Allra seglat upp som Sveriges största renodlade PPM-förvaltare. Under de senaste fem åren har Solidar dragit in 140 miljoner kronor i vinst till ägarna.
Fram tills för en månad sedan vill säga.
I december köpstoppade Pensionsmyndigheten plötsligt samtliga av Solidars fonder eftersom de misstänker att bolaget brutit mot reglerna. Exakt vad de utreds för vill myndigheten inte avslöja, men eventuellt har det att göra med Solidars kopplingar till ett bolag som även dyker upp i Allra-härvan, vilket avslöjades av SvD redan för ett år sedan.
Det handlar om den Maltabaserade mäklarfirman DS Platforms som Roland Johansson startade 2014 tillsammans med Alexander Ernstberger och flera andra av huvudmännen i Allra. Bakom företagsstrukturen finns även Mikael König, en av huvudpersonerna i HQ-härvan, som Roland Johansson anlitade som konsult för att bilda bolagen. När Patrick Siegbahn, grundare av rådgivningstjänsten Småspararguiden, nyligen granskade DS Platforms hittade han flera investeringar som Solidar gjort via bolaget på Malta som liknar det upplägg Allra använt sig av för att försnilla PPM-fonderna på pengar.
I ett inlägg på Solidars hemsida tillbakavisar Roland Johansson uppgifterna och intygar att det inte finns något tvivelaktigt i transaktionerna eller att några vinster slussats via Malta.
– Jag är ledsen och bedrövad över att den liknelsen görs på det sättet. Det känns orättvist, säger han i intervjun med bolagets marknads- och kommunikationschef.
På Solidars hemsida finns i övrigt mest glada människor som skrattande leker med sina barnbarn intill budskap som ”ge ditt framtida jag en present” och ”tryggt och aktivt sparande som ger resultat”.
Att Solidar lyckats växa sig så stora beror emellertid inte på att de erbjudit fantastisk avkastning och goda resultat åt pensionsspararna. Tvärtom har bolagets största PPM-fonder gått sämre än sitt jämförelseindex. Till exempel ligger Solidars största fond, ”Solidar Flex 100 Plus”, i botten bland de svenska globalfonderna utifrån ett femårssnitt. De 50 000 sparare som förlitat sig på att Roland Johanssons förvaltare ska hålla koll på deras pensionssparande – ”så att du slipper” – kan nog hålla sig för skratt. På fem år har de som låtit Solidar lägga alla ägg i Flex 100 Plus-korgen gått miste om drygt en tredjedel av sin premiepension jämfört med om de låtit pengarna ligga kvar i statliga globalfonden AP7.
För besväret har Solidar tagit ut 450 procent högre avgift än AP7. Dessutom har de kunnat skicka fakturor för själva rådgivningen.
Hur kunde det bli så här?
Premiepensionen kom till efter pensionsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna i början på 1990-talet. Löntagarna skulle få kontakt med finansmarknaden. Frågan var kontroversiell inom S, men i utbyte mot andra hjärtefrågor godkändes PPM-systemet som en separat del av den allmänna pensionen. I slutförhandlingarna lyckades den borgerliga sidan höja premien från två till 2,5 procent av den årliga pensionsinsättningen som löntagarna själva skulle placera.
Tanken var att spararna genom att kastas ut på börsen skulle tvingas lära sig hur det fungerar. Det skulle i sin tur leda till ökad förståelse och investeringsvilja även utanför premiepensionen, hette det.
Så blev det också.
Sedan början på 2000-talet då PPM-systemet sjösattes har den totala förmögenheten i svenska värdepappersfonder fyrdubblats, från 900 miljoner till 3,6 miljarder kronor i december 2016. I dag har Sverige den högsta andelen fondsparare i världen. Börsen har växt så det knakar. Förutom när den då och då kraschat.
En tredjedel av svenskarnas fondförmögenhet utgörs i dag av premiepensionerna. Samtidigt har den aktiva och rationella löntagaren, den som politikerna ursprungligen föreställde sig, successivt ersatts av allt mer aktiva fondbolag. Hösten 2000, när det första aktiva valet till PPM gjordes, fattade över 60 procent ett aktivt beslut var de skulle placera sina premier. Men därefter har andelen sjunkit drastiskt.
År 2011 hade över hälften av spararna kvar samma fonder som de valt år 2000, oavsett hur det gått för dem. I dag är det inte ens en procent av alla nytillkomna i systemet som gör ett aktivt val. Fortfarande är det tusentals av de som investerade sina pensionspengar i Allra som inte har flyttat sina pengar, ett drygt halvår efter att bolaget avslöjades med att blåsa dem på pengar. Istället har spararna köpts över av Ålandsbanken som hux flux stoppat in dem i sina fonder.
– Svenskarna är passiva och ointresserade av fonder, för att det ska fungera måste man kräva dem på engagemang. Folk kan inte ge bort sina pensioner till säljare, det är helt orimligt.
Det säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, som i flera års tid granskat PPM-fonderna. – Det går inte att ge bort ansvaret utan att människor tar det, då måste staten ta tillbaka det. I dag ligger många svenskar kvar i dyra fonder där indirekta avgifter försvinner till villor i Saltsjöbaden. Det är obegripligt att politiker inte tagit tag i den här frågan tidigare, säger han.
Han tror att den bästa åtgärden för att städa upp bland alla dåliga fonder vore att införa en automatisk tillbakaflyttning till AP7 Såfan för alla sparare som inte gjort ett nytt aktivt val inom tre år. Han pekar samtidigt på att kreativiteten bland mindre nogräknade fondbolag inte ska underskattas.
Falcon fonder, Fondeum, GFG, Allra och Advisor. På mindre än två år har mer eller mindre sinnrika upplägg avslöjats i fem fondbolag som berikat sina ägare på pensionsspararnas bekostnad. Beroende på vad utredningen visar riskerar Solidar att bli nummer sex.
Men pensionsskojarna är många fler. Konsumentverket har under de senaste åren haft tillsynsärenden på ett trettiotal bolag inom pensionssystemet. En handfull av dessa har lett till förelägganden och några fall har blivit ärenden i domstolar.
Pensionsmyndigheten meddelar samtidigt att ytterligare bolag, ”en handfull”, är under utredning.
– Vi har en lista som vi betar av i tur och ordning efter hur allvarliga misstankarna är, men det är ingenting vi kommenterar under gång, säger Jimmy Larsson, pressekreterare på Pensionsmyndigheten.
Senast förra veckan dömdes PPM-rådgivningsbolaget SF Pension att betala 400 000 kronor i marknadsstörningsavgift. Bolaget riskerar ytterligare miljonvite om de fortsätter med sin aggressiva telefonförsäljning där människor ansluts till rådgivningstjänster utan skriftliga avtal.
Uppmärksamheten kring härvorna har till slut fått politikerna att agera.
I slutet av december, efter åratal av skandaler och mängder av missnöjda sparare, presenterade den blocköverskridande Pensionsgruppen en rad förslag för att strama upp PPM-systemet. Om de går igenom riksdagen innebär förslagen bland annat att pensionsfonderna framöver måste ha minst hälften av fondförmögenheten utanför PPM. Det ska också göras kontroller av nyckelpersoner och firmatecknare i fondbolagen innan de släpps in i PPM, vilket inte gjorts tidigare. Telefonförsäljning av premiepensionsförvaltning ska också förbjudas, vilket välkomnas av många i branschen.
Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar, tror dock att många av de nya reglerna kommer att vara lätta att kringgå.
– I finansbranschen finns så mycket kreativitet att sådana här sifferregler är rätt lätt för bolagen att komma runt. Haken är att man i förväg preciserar vad som krävs, vilket gör att fondbolagen kan konstruera lösningar som passar.
Han ger samtidigt Pensionsmyndigheten en stor del av ansvaret för att kontrollen över vilka som tillåts komma in på fondtorget hittills varit så slapp.
– Många svenska fondbolag är bra och har ett långsiktigt tänkande. De vill tjäna pengar såklart, men de är också måna om att kunden är nöjd för att behålla ett gott rykte.
– Men så finns det tyvärr många i finansbranschen som letar genvägar och fokuserar på hur de själva snabbt ska bli rika. Eftersom det finns så mycket pengar i systemet uppstår frestelser. Privatpersoner har för det mesta inte en chans att förstå vad de tecknar upp sig för. Det finns en hel del placeringar i premiepensionen som mer liknar lotter än långsiktiga investeringar, samtidigt som de som säljer lotterna tjänar pengar oavsett vinsten.
Och pengar finns att tjäna. Flera av topparna i de fondbolag som ETC granskat dyker upp i den översta inkomsttoppen de senaste åren.
Bland annat fonddirektören Christoffer Folkebo, fram till början av 2018 vd för svenska Max Mattheissen, som genom bolaget Navigera AB förvaltar runt 2,2 miljarder av PPM-spararnas pengar. Han bor i en villa med sjöutsikt på 250 kvadratmeter i exklusiva Djursholm. Härom månaden köpte han en sprillans ny BMW för närmare en miljon kronor, hans andra. I fjol låg hans sammanlagda inkomster på nästan nio miljoner kronor. För två år sedan 24 miljoner kronor.
Likaså Bertil Hult, styrelseordförande i Max Mattheissen och namne med EF-grundaren, har blivit mångmiljonär på förvaltningen. Även han har vidunderlig sjöutsikt över Sigtunafjärden från sin villa på 315 kvadrat i Täby.
De senaste åren står även före detta statsministern Fredrik Reinfeldt på lönelistan och sitter med i moderbolagets styrelse.
Någonstans måste pengarna givetvis ta vägen. Max Mattheissen har de senaste fem åren varit extremt lönsamt och gjort årliga vinster på över 200 miljoner kronor. Trots att dotterbolaget Navigera AB, som sköter förvaltningen av PPM-fonderna, bara har åtta anställda gjorde bolaget en vinst på 76 miljoner kronor 2016.
Precis som Solidar ligger Navigeras fonder emellertid långt under sina jämförelseindex. Avgifterna är ännu högre. Bland annat på grund av att fonderna placeras i andra fonder, så kallad fond-i-fonder, vilket gör att avgifterna staplas ovanpå varandra samtidigt som provisionen till förvaltaren ökar. Trots att ratingföretaget Morningstar gett Navigeras största fond, ”Strategi Tillväxt”, har en etta i betyg på en femgradig skala hade cirka 4 000 pensionssparare en dryg miljard av sina premiepensioner i fonden under 2017.
Navigeras vd, Britt Ehrling, svarar inte på ETC:s frågor hur bolaget motiverar de höga fondavgifterna och vinsterna när fonderna går så dåligt. Även hon har tjänat miljontals kronor i rollen som vd de senaste åren.
En annan av de fonder som får lägst betyg av Morningstar är Catella Sverige Aktiv Hållbarhet, som förvaltas av Catella Fondförvaltning. Fonden presenteras som en aktiefond med fokus på hållbarhet, men största innehav ligger i helt vanliga industriföretag som Atlas Copco, Volvo, Swedbank och Assa Abloy. Under 2017 ökade fonden med sju procent, markant sämre än andra Sverigefonder.
Ännu sämre har det gått för bolagets andra fond, Catella Småbolag, som bara stigit med 1,9 procent – det vill säga lika mycket som inflationen. Samtidigt kunde Catella ta ut 1,2 miljoner i avgifter för den i praktiken värdelösa förvaltningen. I sammanhanget en liten summa kan tyckas, men genom att trycka ut mängder av fonder kan bolagen i slutändan bygga upp stora vinster.
De senaste åren har Catellas fondbolag haft närmare 25 procent i vinstmarginal och dragit in närmare 400 miljoner kronor till ägarna.
Förra året fick styrelsen i Catellas svenska fondbolag dela på tre miljoner i rörlig ersättning som belöning för det goda resultatet. Vd Erik Kjellgren tjänade totalt 3,7 miljoner, medan Styrelseordföranden, Knut Arill Pedersen, fick fem miljoner.
Huvudägare bakom Catella är Claesson & Anderzén-koncernen med miljardärerna Johan och Magnus Claesson i toppen.
Sedan årsskiftet har reglerna skärpts för att tvinga fondbolagen att redovisa sina avgifter mer öppet. Men att förstå vad fonderna faktiskt kostar är fortfarande en snårig djungel av kostnadsmått. För utländska fonder tillkommer vanligtvis en årsavgift, och dessutom kan rådgivningskostnader och så kallade analyskostnader tillkomma. Vilken fond som ser billigast ut beror fortfarande på vilket mått som används.
Claes Hemberg har återkommande kritiserat bolagen för inte bara bryta mot god sed i finansvärlden utan även mot konsumenträtten.
– De undanhåller genomgående avgörande siffror, presterar uselt och använder falsk retorik, säger han.
– Pensionsmyndigheten är ute och informerar, men det måste vara mycket mer för att det ska ge något resultat. Ger du svenska folket en cykel måste du också ge dem en cykelhjälm. I dag är det många som cyklar vingligt och utan skydd.
Alla privata fondbolag inom premiepensionen presterar dock inte dåligt. En av de största PPM-fonderna, Uppsalabolaget Didner & Gerges aktiefond, har presterat bäst av alla i ETC:s granskning. Den förvaltar i dag närmare 30 miljarder kronor åt 230 000 sparare och ligger historiskt i nivå med AP7 Såfa. Samtidigt är den tre gånger så dyr.
Och avgifterna ger ordentligt klirr i kassan. Förra året omsatte Didner & Gerges fondbolag 290 miljoner kronor och gjorde en vinst på 203 miljoner – en vinstmarginal på 71 procent. För varje omsatt hundralapp får de med andra ord 71 kronor tillbaka i vinst.
De båda huvudägarna Henrik Didner och Adam Gerge har under de senaste tio åren kunnat ta ut hundratals miljoner i aktieutdelning. Framför allt till privata bolag där de i dag förfogar över ett eget kapital på runt 400 miljoner kronor vardera.
Men Henrik Didner försvarar att bolaget går med vinst eftersom deras fonder går bra och kunderna är nöjda.
– Vi levererar en produkt som är väldigt billig. De som har riktigt låg pension borde få placera ännu mer i PPM-systemet, det vore en välgärning för dem.
Varför ska pensionssparare välja era dyrare PPM-fonder istället för AP7?
– För att man tror att man får en bättre pension. Om du vill avstå en bättre pension bara för att en privat aktör inte ska tjäna pengar så är det upp till dig, det har jag inga synpunkter på.
Men är det rimligt att tjäna så mycket pengar på folks pensionssparande?
– Visst, vi gör vinst, men det gör alla privata bolag. Så är marknadsekonomins motor, vare sig man tycker om det eller inte. Jag har lagt ner min själ i det här och hela mitt yrkesliv, ska jag inte få någonting för det?
”Fondbranschen är en nästan magisk ekonomi”
Solidar
Samtliga fonder handelsstoppade sedan december 2017 efter misstankar om avtalsbrott. Förvaltar 18 miljarder i PPM-fonder.
Vinst i bolaget 2016:
19 miljoner kronor efter finansnetto.
Ägare och styrelse:
