En av fyra unga kvinnor utsätts årligen. Siffror som upprör, men inte förvånar Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och arbetslivsminister. Hon tror att problemet med sexuella trakasserier i arbetslivet kanske är ännu större än så.
– Jag tror att det är ett mycket större problem än vad vi pratar om egentligen. Min bild är att det framför allt inom vissa branscher är väldigt utbrett, och en fråga vi måste uppmärksamma mer. Det är en otroligt viktigt jämställdhetsfråga, säger hon.
Undersökningar från Arbetsmiljöverket, Trakasseribarometern och Diskrimineringsombudsmannen (DO), pekar samtliga på att de sexuella trakasserierna inte minskat – utan snarare tvärtom. Statistik från DO visar till exempel att anmälningarna om sexuella trakasserier har ökat från 93 till 286 mellan 2015 och 2023, en ökning med över 200 procent. Då omfattas visserligen inte bara sexuella trakasserier i arbetslivet, utan även inom till exempel utbildningsområdet. Paulina Brandberg tror att ökningen kan bero på att fler faktiskt anmäler, men även om det är så visar siffrorna att problemet med sexuella trakasserier är omfattande.
– Man vill ju hoppas att det är fler fall som anmälts, men tyvärr kan man inte utesluta att ökningen också beror på att problemet har blivit större.
Läs Del 1 av granskningen Sju år efter metoo: 14 unga tjejer berättar: ”Jag är äcklad av att jag lät honom tafsa”
Del 2: Var fjärde ung tjej sextrakasserad på jobbet
Ett demokratiproblem
En orsak till att de sexuella trakasserierna inte minskar tror hon är att trakasserierna tar sig nya uttryck. De sker inte bara i den fysiska arbetsmiljön, utan även genom sociala medier. Inte minst drabbas politiker av det.
– Tyvärr har vi en utveckling där vi ser mer och mer hat och hot mot förtroendevalda, och inte sällan av sexuell karaktär. Det är ju jätteallvarligt, för det är både ett jämställdhetsproblem och ett demokratiproblem i slutändan.
Dagens ETC har gått igenom en mängd fall och anmälningar om sexuella trakasserier, och pratat med sex av de kvinnor som utsatts. De har jobbat i olika branscher, i olika roller. Men gemensamt har de att de alla varit unga när de utsattes. Enligt statistiken är de långt ifrån ensamma. Trakasseribarometern som släpptes för några veckor sedan visar att andelen som blivit utsatta för sexuella trakasserier totalt sett är lika många idag som 2018, direkt efter metoo. När det gäller dem mellan 18 och 29 år har andelen till och med ökat något.
Varför blir det inte bättre?
– Jag tror självklart att politiker och i mitt fall, att jag som minister har ett ansvar, men jag tror också att ett väldigt stort ansvar här ligger på arbetsgivarna. De behöver ta ett betydligt större ansvar än vad som görs idag. Det är jätteviktigt att det på alla arbetsplatser ska råda nolltolerans mot sexuella trakasserier.
Men om de inte tar det ansvaret?
– I lagstiftningen är arbetsgivarens ansvar tydligt, men om de ändå inte tar det måste vi fråga oss varför. Ett sätt att försöka få dem att ta sitt ansvar är det som vi har gjort tidigare, att vi har lämnat regeringsuppdrag till diskrimineringsombudsmannen att tillsammans med Arbetsmiljöverket ta fram en digital plattform med stöd till arbetsgivare, för att helt enkelt vägleda arbetsgivare. Men där måste vi så klart utvärdera vilken effekt det haft, och om det finns ytterligare saker vi kan göra för att arbetsgivaren ska leva upp till detta.
Läs Del 3: Metoo: Revolutionen som kom av sig
Fler behöver anmäla
Paulina Brandberg menar att det är tydligt både i diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen att det är arbetsgivaren som måste se till att sexuella trakasserier inte förekommer på arbetsplatsen. Men för att fler arbetsgivare ska inse allvaret tror hon också att fler av dem som utsätts behöver anmäla.
– Jag hade ju önskat att fler av de här fallen också anmäldes till Diskrimineringsombudsmannen för att det faktiskt ska kunna bli konsekvenser av detta.
I flera av de fall som Dagens ETC har gått igenom, även där en anmälan gjorts till DO, har tjejen som anmält straffats genom att det är hon som omplacerats, eller inte fått sin tillfälliga anställning förlängd. Men Paulina Brandberg tror inte att lagstiftningen behöver skärpas så att det till exempel blir svårare för arbetsgivare att göra sig av med en person som gjort en anmälan medan utredning pågår.
– Vi har en tydlig diskrimineringslagstiftning. Jag tror att det mest effektiva vi kan göra är att försöka hitta sätt att få den lagstiftningen vi har att tillämpas i större utsträckning. Jag tror att det är där vi behöver börja.
