Men när Dagens ETC möter jämställdhetsministern Paulina Brandberg (L) så är är hon mer restriktiv med att stötta påföljder mot toppnamn i Sverigedemokraterna som bland annat jämfört Pride med pedofili på plattformen X, tidigare Twitter.

Hur reagerade du när du läste Björn Söders inlägg?

– Dels blev jag upprörd för att jag tycker att det är så otroligt föraktfullt uttryckt och helt fel. Men jag blev också genuint ledsen, för jag möter hela tiden hbtqi-personer som berättar hur de drabbas av hot och hat och trakasserier, framförallt via sociala medier. Och när en person som Björn Söder uttrycker sig på det här sättet så är det klart att det finns en risk att det spär på den här problematiken.

Tycker du att han borde han avgå som OSSE-ordförande och riksdagsledamot? 

– Det är inte regeringens sak att lägga sig i hur riksdagen fördelar sitt arbete, så det är ingenting som jag har synpunkter på.

Det är inte första gången som toppnamn inom SD säger sådana här saker. Och i konkret politik har SD konsekvent arbetat mot hbtqi-reformer. Hur påverkar det regeringens samarbete med det partiet? 

– Jag representerar ju Liberalerna, och det är ingen hemlighet att Liberalerna och Sverigedemokraterna står väldigt långt ifrån varandra när det gäller just hbtqi-politiken och hbtqi-frågor. Vi har SD som samarbetsparti, men de sitter inte i regeringen. Och jag känner absolut att det finns bra förutsättningar att driva viktiga hbtqi-reformer framåt.

Jag har pratat med aktivister och forskare som säger att de tycker att hbtqi-frågorna är relativt frånvarande i Tidöavtalet. De säger också att regeringen arbetar för långsamt med hbtqi-frågor, och härleder dessa brister till samarbetet med SD. Håller du med om det?

– Jag kan bli lite perplex när jag ser den typen av kritik. Det är korrekt att det inte finns så mycket hbtqi-frågor i Tidöavtalet. Men då ska man komma ihåg att Tidöavtalet reglerar de frågor där SD sitter med vid förhandlingsbordet. Tidöavtalet innefattar inte hela regeringens politik, utan bara vissa av de frågor som vi har kommit överens om tillsammans med SD. Sedan finns också all den politik som bedrivs vid sidan av Tidöavtalet. Och där sitter inte SD med vid förhandlingsbordet. Så de personer som riktar kritik mot detta – jag kan bli lite undrande om de verkligen önskar att SD ska få större inflytande över de här frågorna. För det hade ju varit effekten om de hade funnits med i Tidöavtalet.

Många ser att SD får legitimitet genom Tidösamarbetet, och att det medför en risk för att hbtqi-hat normaliseras. Hur ser du på det?

– Det är väljarna som har gett SD det mandatet. De har ett väldigt stort väljarstöd. Och det är en parlamentarisk realitet som vi förhåller oss till. Vi har ett regeringssamarbete som jag verkligen upplever fungerar och där vi löser många stora samhällsproblem.

Väljarstödet är en sak, sedan har ju regeringen, ditt parti och du som minister valt att samarbeta med SD. Och det är många inom hbtqi-rörelsen som vittnar om ett ökat hat efter att SD har fått mer makt och inflytande. Du är jämställdhetsminister och har ansvar för hbtqi-frågor i den regering som har gett SD den här makten. Vad tänker du om ditt ansvar för detta? 

– Jag ser det väl inte som att SD ges mer legitimitet i de här frågorna utifrån regeringssamarbetet. Just som jag sa så är det inte Tidöfrågor och SD sitter ju inte med vid förhandlingsbordet. 

– Jag kan väl bara säga att jag tycker att det är viktigt att man inte sitter tyst när man ser olika former av kränkande uttalanden mot hbtqi-personer, oavsett om det kommer från Sverigedemokratiska företrädare eller andra personer. 

Kan man separera sakfrågor så tydligt? Finns det inte en risk att man genom ett samarbete inom vissa fält också får annat med på köpet? SD får saker i utbyte och de framstår som ett legitimt politiskt alternativ – samtidigt som toppnamnen inom partiet säger att Pride legitimerar pedofili.

– Jag tycker att de uttalanden som har gjorts är otroligt kränkande och förkastliga. Samtidigt är det enskilda Sverigedemokratiska företrädare som uttrycker sig på det sättet. Och jag förutsätter att Sverigedemokraterna hanterar det internt i sitt parti. 

Litar du på att de gör det? 

– Om de ska ha någon form av trovärdighet i den här typen av frågor så behöver de hantera den här typen av uttalanden.

Flera aktiva inom hbtqi-rörelsen efterfrågar ett samlat ställningstagande från regeringspartierna mot de här uttalandena. Håller du med om att det behövs?

– Jag tycker nog att vi har varit väldigt tydliga. Flera ministrar har markerat väldigt tydligt mot de här uttalandena. Jag tror inte att någon kan ha uppfattat det som att Björns Söders uttalanden är något som regeringen ställer sig bakom.

Vad går din gräns? Finns det något som SD kan göra för att du ska avgå som minister? 

– Det vill jag inte spekulera i. Jag kan bara konstatera att jag tycker att vi har ett fungerande samarbete.

De hbtqi-personer som nu känner sig rädda på grund av hur SD:s toppnamn uttalar sig, och över partiets framfart, vad säger du till dem?

– Det här representerar ju inte på något sätt var regeringen står i de här frågorna. Tyvärr tror jag att problemet är djupare än bara kopplat till Sverigedemokraterna. Man har ju sett en ökning av hat och hot mot hbtqi-personer, framförallt på sociala medier, redan innan SD blev samarbetsparti till regeringen.