– Vi är inte eniga med arbetsgivaren. Ledningen säger inte att patientsäkerheten är hotad, men vi läkare som dagligen jobbar i verksamheten menar att den är just det. Vi är mycket oroliga, säger hon.
Platsbrist, överbeläggningar, en orimlig arbetsmiljö och ökande operationsköer. Så beskrivs situationen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i uppropet. Krav ställs på att arbetsgivaren ska sluta försäkra att patientsäkerheten inte riskeras, visa effektiva lösningar för att öka bemanningen och att utlokalisering av patienter förbjuds.
Bekymrad över situationen
Den stora stötestenen är bristen på vårdplatser. I stället för att ta hand om patienter, tvingas läkare lägga tid på att jaga vårdplatser. Det finns drygt 2 000 fastställda vårdplatser på Sahlgrenska, men bara 1 400 av dem är i nuläget öppna.
– Vi befinner oss i en ond cirkel. Vi har för få vårdplatser öppna på grund av brist på personal. Det innebär att de patienter som ligger inne är de allra sjukaste och mest vårdkrävande. Det i sin tur innebär en alltför tung arbetsbelastning för personalen som inte orkar. De blir sjukskrivna eller slutar, vilket leder till ännu större brist på personal och så fortsätter den nedåtgående spiralen, förklarar Shokoufeh Manouchehrpour.
Jan Brun är överläkare vid medicinkliniken på Sahlgrenska. Han är mycket bekymrad över situationen på sin arbetsplats.
– Man tvingas lägga in patienter till den grad att det blir omöjligt att garantera en bra vård, säger han.
Överbeläggning på 120 procent
Härom helgen var han platsansvarig på Sahlgrenska sjukhuset, och tvingades acceptera överbeläggningar på 120 procent för att inte akuten skulle översvämmas av patienter. Patienter kan inte alltid räkna med att hamna på den avdelning som är bäst lämpad att ta hand om den sjukdom hen drabbats av. Det händer också att patienter hamnar i korridorer.
– Det låter som ett undantagstillstånd, men sker dagligen här, säger Jan Brun. Jag tror inte skattebetalarna skulle vara så förtjusta i att besöka sin sjuka faster liggande i en sjukhuskorridor.
Svårt behålla personal
Bristen på vårdplatser hänger ihop med svårigheten att behålla personal. Jan Brun menar att nyckeln är att satsa på sjuksköterskorna. Problemet drabbar många olika vårdavdelningar som har komplicerade, vårdtunga patienter.
Där ställs höga krav på sjuksköterskornas kompetens.
– Inom högspecialiserad vård krävs att du jobbat på din post i ett år för att ha bra koll, efter fem år är du fullfjädrad. Men det är få sjuksköterskor som stannar så länge.
Jan Brun går så långt i sin kritik att han varnar för en läkarflykt från Sahlgrenska om situationen tillåts fortgå.
– Du tvingas hela tiden lägga pussel, flytta patienter mellan avdelningar för att hitta plats för nya. Det händer dagligen att intensivvårdsläkare tvingas skicka patienter med ambulans till andra intensivvårdsavdelningar i regionen, trots att de inte är färdigbehandlade, på grund av platsbrist. Det är ju absurt, superoetiskt och tar oerhörda resurser i anspråk.
Läkaruppror i slutet av 2018
Läkaruppropet drog igång den 19 december. Den 4 januari kom ett svar från regiondirektör Ann-Sofi Lodin och sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg som publicerades på Sahlgrenskas hemsida.
I svaret sägs bland annat att engagemanget uppskattas, men att lösningar måste hittas utifrån de resurser som finns tillgängliga genom ett förändrat arbetssätt. Ann-Marie Wennberg tillstår att ”läkare och andra vårdmedarbetare ska inte behöva jaga vårdplatser i stället för att ta hand om patienter”.
”Intetsägande”
Men Shokoufeh Manouchehrpour menar att svaret var lite väl allmänt.
– Det var i stort sett intetsägande, säger hon. Vi vill ha konkreta förslag på hur vi ska kunna rekrytera och behålla erfaren och kompetent personal, vi har inte förmågan att göra det idag.
– Vi får höra att vi ska ”jobba smartare”, men vi tycker att vi redan arbetar tillräckligt smart. Det finns inte så mycket marginaler att tänja på mer.
