BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Bara under de senaste två åren har regeringen genomfört en rad förändringar för att minska kostnaderna, bland annat med hänvisning till uppgifter om att hela 10 procent av alla assistansutbetalningar är felaktiga. Nu visar en ny rapport från Lunds universitet att de statliga utredningar som beräknat omfattningen av fusket helt saknar vetenskaplig grund.

Uppskattningarna som legitimerat politiken har tagits fram med den så kallade ”expertuppskattningsmetoden”, eller Expert Elicitation Method, som över huvud taget inte är till för beräkningar av samhällsvetenskapliga data.

– Det är en metod som brukar användas vid bedömning av osäkerheter i frågor som bygger på naturvetenskapliga data, som exempelvis risker vid förvaring av kärnavfall, säger statsvetaren Niklas Altermark vid Lunds universitet, som tillsammans med projektassistenten Hampus Nilsson tagit fram rapporten.

”Saknas evidens”

De har undersökt om Expert Elicitation Method lämpar sig för undersökningar av eventuellt assistansfusk och hur metoden har använts.

– Det saknas helt evidens för att metoden går att använda för att ta reda på omfattningen av felaktiga utbetalningar inom assistansen. Mig veterligen har den aldrig tidigare använts för att besvara samhällsvetenskapliga frågeställningar, säger Niklas Altermark.

Varför metoden plockats upp i statliga utredningar om assistansfusk vet han inte, det finns ingenting i litteraturen som antyder att den skulle fungera.

– Då har vi ändå analyserat 1 300 vetenskapliga studier och djupstudier av den viktigaste litteraturen om expertuppskattningar, säger han.

”Dålig kontroll”

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll skriver i ett mejlsvar att det knappast är någon hemlighet att det finns problem med kriminalitet och brottslighet inom assistansersättningen.

– Vi får mycket tydliga rapporter från de som arbetar mest med assistansbedömningarna. Kontrollen har varit för dålig, skriver Annika Strandhäll.

– Den exakta omfattningen av brottslighet och fusk är det däremot väldigt svårt att säga något om, skriver hon.

Ett demokratiproblem

Den återkommande siffran i de statliga utredningarna – 10 procent – innefattar både människor som sägs överdriva sina behov och rent fuskande av assistansföretag.

– Det skiljer sig lite åt, men alla utredningar kommer fram till cirka 7 procent fusk och resten andra felaktigheter, säger Niklas Altermark.

Den kritiserade expertuppskattningsmetoden har använts vid flera tillfällen – 2007, 2011 och 2012.

– Vår kritik riktar sig inte specifikt mot de politiker som styr idag. Tidigare regeringar refererar i kommittédirektiv explicit till siffrorna från de statliga utredningar som grundar sig på metoden, medan den sittande regeringen använder uppgifterna i sin retorik om att det finns ett stort överutnyttjande och skenande kostnader inom den personliga assistansen, säger Niklas Altermark.

Han menar att det är ett demokratiskt problem att uppskattningar utan vetenskaplig grund styr debatten och påverkar politiska beslut.

– Jag ser legitimitetsproblem för besluten. Politiker har ett ansvar att grunda sina beslut på bästa tillgängliga kunskap, säger Niklas Altermark.

Regeringen tillsatte förra året en utredning som ska göra en bred översyn av Lagen om stöd och service (LSS) och assistansersättningen.

– Forskarnas slutsatser gör inte LSS-utredningen eller behovet att förbättra lagstiftningen mindre viktig. Vi ska ha ordning och reda i välfärden och pengar ska gå till att hjälpa människor, inte till företagsägarna, skriver Annika Strandhäll.