Studien baseras på enkätsvar med 727 gravida och deras partners och landar i att restriktionerna orsakade oro och missnöje med vården efter förlossningen, särskilt bland partners till förstföderskor.

– Resultaten är rätt väntade om man tittar på tidigare forskning, som tydligt visar att nöjdheten gick upp rätt avsevärt när partners fick börja vara med på BB, säger Petrus Olander, statsvetare på Göteborgs universitet. 

”Fanns inget facit”

Två mer allmänna saker tycker han att man kan ta med sig i läsandet av studien, som publicerats i tidskriften Birth.

– Den första är att det måste anses rimligt att gå tillbaka och utvärdera inte bara smittspridningen, utan också konsekvenserna av restriktionerna. Den andra är att man inte får glömma den osäkerhet som präglade den första tiden av pandemin. Det fanns liksom inget facit att gå efter.  

Ett positivt resultat från undersökningen är att de kvinnor som genomgått en mer dramatisk förlossning inte tycks ha upplevt den eftervård de fått som sämre än vad de kvinnorna brukar göra under mer normala omständigheter.

– Personalen verkar ha lyckats kompensera för det bortfall det inneburit att kvinnornas partners inte varit med. Men med det sagt visar kvalitetsundersökningar att även personalen var jättemissnöjda med hur saker fungerade under pandemin, säger Petrus Olander. 

Känslan av exkludering bland de partners som nekats vara med på BB, menar han går tillbaka till jämställdheten vi byggt upp och värnat i vårt samhälle. 

– Man har fått lära sig att man ska vara delaktig, men så kommer restriktionerna och så får man höra: ”kul att du är här, men vi klarar oss lika bra utan dig. Du kan gå nu”, på ett ungefär. Det är klart man blir besviken. 

Att även personalen var missnöjda med hur saker sköttes under pandemin berodde på att deras arbetsbörda på BB ökade kraftigt. Bland annat till följd av att kvinnornas partners inte fanns där för dem som stöd och support, konstaterar Petrus Olander.

”Satt utanför i sina bilar”

Studiens sistaförfattare, Helen Elden, som är barnmorska och professor i reproduktiv och perinatal hälsa, jobbade själv på Sahlgrenska universitetssjukhusets under pandemin. 

– Många män satt utanför i sina bilar då de inte fick följa med in på mottagningen. De blev uppringda och fick lyssna på sitt barns hjärtljud via telefon. Det för att vi inte visste hur smittsamt det här var då och var rädda för att personalen skulle bli sjuk och tvingas hålla sig hemma. Idag vet vi att viruset fanns överallt ändå, säger hon.

De partners som blev nekade tillträde till BB var ändå förstående till restriktionerna, som med tiden också luckrades upp, tycker Helen Elden.

– Men jag förstår ju att även om de fick närvara under förlossningen så missade de barnets första dagar och kände sig snuvade på något viktigt.