En som vägrade göra det var Oskar Sulin, som under en tid var oppositionsråd i Gnesta. Och nu har han tillsammans med fem andra partimedlemmar skrivit en motion om att helt slopa partiskatten. 

– Risken är att skatten utesluter stora delar av befolkningen från ett politiskt uppdrag. Om du har en högre lön i ditt privata arbete än vad partiskatten tillåter, då betyder det att du måste gå ner i lön för att ta ett uppdrag. Jag tycker att det är fel. Det ska inte vara en privat förlustaffär att tjäna partiet, säger Oskar Sulin. 

Får mindre än väljarna

Partiskatten motiverades med att de som tar politiska uppdrag inte ska kunna berika sig på det och hamna för långt från den ekonomiska verklighet som gäller för genomsnittsväljaren. Det är en idé som Anna Sehlin, regionråd för Vänsterpartiet i Stockholm, ställer upp på. Hennes förslag är därför inte att slopa skatten utan att höja gränsen för när man måste börja betala den. 

– Jämför man med yrken där vi har många väljare, som lärare, sjuksköterskor och första linjens chefer i kommunal verksamhet, så tjänar de ofta mer än vad vi gör som heltidspolitiker. Om vi höjer ribban för när skatten måste betalas kommer närmare den här gruppen i löneläge, säger hon. 

Problemet enligt Anna Sehlin är att idag kan man tvingas avstå från att ta ett uppdrag för Vänsterpartiet för att det kan bli för tufft ekonomiskt, särskilt i storstäder där bostadspriserna är väldigt höga. 

– Jag tycker att vi åtminstone ska kunna prata om det utan att det ska framstå som att man är emot att betala partiskatt. 

Nya regler inför valet

Partistyrelsens svar på motionerna om partiskatten är att nivån och utformningen ska utredas till nästa kongress 2026. Anna Sehlin tycker att det är synd att partiet inte tar i frågan tidigare.

– När vi ställer upp inför ett val får vi skriva under en försäkran om att vi ska betala skatten. Inför valet 2026 kommer vi alltså att skriva under på de regler som gäller nu. Vill man göra om partiskatten skulle man behöva göra det inför valet.