Det kanske mest sensationella exemplet är Tyskland. Så sent som 2017 fick det gröna partiet Die Grünen blygsamma 8,9 procent i det tyska parlamentsvalet. Men i EU-valet för en månad sedan ökade partiet sitt stöd till 20,5 procent och blev andra största parti. Tidigare i juni fick partiet 26 procent i en opinionsundersökning, vilket plötsligt gjorde dem till den ledande politiska kraften i hela Tyskland – före Angela Merkels kristdemokrater.

Flera faktorer ser ut att ha samverkat till denna klättring. De gröna har dels tagit stark ställning mot främlingsfientlighet och mot det högerradikala partiet Alternativ för Tyskland. Man har också framställt sig själva som ett faktiskt alternativ till regeringen. Bara under 2018 lockade man fler än 10 000 nya medlemmar till partiet. Men den viktigaste faktorn anses förstås vara den växande medvetenheten om klimatfrågan. Av samma anledning gick det bra i EU-valet för gröna partier även på Irland, i Luxemburg, Finland och i Frankrike. 

Dock inte i Sverige. 

”Det har kostat på”

Trots en ”Greta-effekt” i det offentliga samtalet så tappade Miljöpartiet nästan fyra procentenheter i EU-valet. I veckans opinionsundersökning av SVT Novus hamnar Miljöpartiet på 5,9 procent. Partiet har fortsatt svårt att ta fart i opinionen. Kan svenska gröna lära något något av tyska gröna? 

– Vi har mycket att lära av hur de har lyckats växa och skapat ett förtroende för sig, säger partisekreterare Märta Stenevi, men hon tillägger att de gröna i Tyskland i sin tur har mycket att lära av Miljöpartiet. 

– De säger själva att vad de behöver lära av oss är hur man sitter i en regering och driver politik där. Vi sitter ju i vår andra mandatperiod. Det har kostat på att göra lärdomar, men vi har också fått igenom otroligt mycket grön politik.

”Vi har en grön motrörelse”

Märta Stenevi ser att Die Grünens framgångar i Tyskland ingår i en större grön våg som breder ut sig, och som nu kan få ännu en nytändning. Det har pratats väldigt mycket om de främlingsfientligas frammarsch i EU, men faktum är att det gröna lägret blev starkare än dem. Gröna partier har idag 70 stolar i EU-parlamentet, jämfört med 51 före EU-valet.

– Vi har en grön motrörelse som bygger på solidaritet, medmänsklighet och ett värnande av våra gemensamma resurser. Vi har varit en del av den globala rörelsen sedan början och nu ser vi att den tar väldigt stark fart.

Den stora utmaningen ligger förstås att behålla denna medvind när man blir del av en regeringskoalition, vilket även de tyska gröna skulle behöva upptäcka är en utmaning. Märta Stenevi menar att Miljöpartiet har fått igenom viktiga delar av den politik man gått till val på. Hon nämner bland annat”the Swedish proposal” som gjorde att utsläppsrätterna blev 500 procent dyrare, samt att Miljöpartiet förhandlat igenom ett stopp för försäljning av nya fossilt drivna bilar till 2030. Likaså ett totalstopp för prospektering och utvinning av fossila ämnen i Sverige. 

Oro över fri hyressättning

Familjeåterföreningen är en annan punkt i januariavtalet som var mycket viktig för Miljöpartiet. Tidigare i veckan kom även nyheten att regeringen ska ge mer stöd till hedersutsatta flickor och kvinnor, samt till våldsutsatta pojkar och män. 

– Sedan hör det till sakens natur att vi inte går ut och pratar om sådant som vi har stoppat i en förhandling. Men däremot behöver man ju kompromissa. Slopandet av värnskatten, i ett läge där de som är mest utsatta i Sverige hela tiden halkar efter, det är definitivt inte något vi gick med på lättvindigt. Det ser vi med oro på. Likaså den fria hyressättningen, i en situation där vi har bostadsbrist och de mest utsatta står längst ifrån bostadsmarknaden, säger Märta Stenevi.

Både klimat och rättvisa

Efter Gula västarnas flera månader långa protester i Frankrike, som först uppstod genom ett missnöje över de höga bensinkostnaderna i landet, har även kommunikationen kring fossila bränslen blivit både viktigare och mer riskabelt för gröna partier i Europa. 

Frågan är full av politisk sprängkraft och i Sverige har alla de som anslutit sig till Facebookgruppen Bensinupproret känt att dyrare bränslepriser är ett hot både mot mobilitet, och mot de som bor på landsbygden och är beroende av bilen.

Miljöpartiet tar frågan på stort allvar, enligt Märta Stenevi, som menar att utmaningen i att lyckas kommunicera att den fossila eran är över, oavsett om vi vill eller inte. Det som nu behövs är en omställning. Folk måste välja nya fordon eller ett annat drivmedel till sin bil. Därmed behöver man inte heller drabbas av oljemarknadens upp- och nedgångar eller en ökning av bensinskatten. 

– Oljelobbyn har haft snart 100 år på sig att trumma in budskapet om bensinens förträfflighet, men bensinen i sig är inte i sig en förutsättning för vår livsstil eller för våra möjligheter att leva på landsbygden. Det är de bara så länge systemen är riggade efter bensin. Det vi vill är att rigga om systemen så att det blir billigare och enklare att köra förnybart än att köra fossilt.