Kyrkovalet brukar kallas det bortglömda valet. Fåtaliga tv-debatter, knappt några synliga kampanjer, möjligen enstaka valplakat i stadsbilden. Den uppmärksamhet som valet brukar få handlar oftast om att valdeltagandet ligger på en så låg nivå – vanligtvis runt 13 procent av de röstberättigade.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Men i år har Sverigedemokraterna gått ut med att partiet storsatsar på att få sina sympatisörer till valurnorna, och därmed skaffa sig ett större inflytande över en kyrka som de menar har förfallit när det gäller svenska seder och kristen tro. Just nu gör Aron Emilsson och Julia Kronlid, nationellt ansvariga för SD:s kyrkopolitik, en valturné runt om i stiften. Tidigare i veckan besökte de Luleå för att presentera sin politik.
Men Luleå stift, dit Umeå och resten av Västerbotten hör, är ett av de stift där stödet för SD är som allra lägst. Förra året knep SD ett mandat i stiftsfullmäktige – alltså i valet på den regionala nivån. I Umeå pastorat, det vill säga i det lokala kyrkofullmäktige, fick de däremot inga mandat alls.
”Nu har vi en mer gedigen lista”
– I Luleå stift så har det gått mycket bättre att hitta kandidater till årets val. Nu har vi en mer gedigen lista. Det gäller generellt för hela landet – förra året hade vi sammanlagt 130 kandidater, men i år har vi mellan 800 och 1 000. Vi har just varit och träffat kandidater från lokala församlingar i Gällivare och Norrfjärden. I Luleå stad har vi däremot haft svårt att hitta kandidater, berättar Julia Kronlid.
I Umeå är det Petter Nilsson från SD som kandiderar både till kyrkofullmäktige, kyrkostiftet och kyrkomötet, alltså på alla nivåer i kyrkovalet. Han har avböjt en intervju med ETC Umeå, men har svarat kortfattat på några frågor via mejlen, där han skriver att hans viktigaste fråga i kyrkovalet är att kyrkan inte ska användas som ett verktyg för att driva en politisk agenda.
POSK starkt framåt senast
I förra valet var de två stora vinnarna i Luleå stift nomineringsgrupperna Arbetarepartiet Socialdemokraterna och POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Framför allt i Umeå gick POSK starkt framåt och gruppen har nu nästan lika många mandat som S har i kyrkofullmäktige. För POSK är inte SD huvudmotståndaren, trots stora skiljaktigheter i värderingarna. Bengt Bergius, kandidat på POSK:s lista och med lång erfarenhet av kyrkligt arbete med flyktingar och EU-migranter, menar att SD knappt har märkts av i Umeå.
– Ibland kan man blåsa upp deras betydelse. De är ingen maktfaktor här och därför har vi inte gått i närkamp med dem. Om de hade gått ut tufft, så hade ju vi också gjort det.
Samtidigt satsar SD på kyrkovalet. Vad skulle hända om de faktiskt vinner mer inflytande?
– Det är en hypotetisk fråga. Jag tror inte att SD kan få något inflytande, därför att de står för något som går emot Svenska kyrkans hela grundidé, nämligen den om allas lika värde. Det funkar inte i kyrkan, och därför oroar jag mig inte.
I Umeå har i stället mycket av debatten inför kyrkovalet kretsat kring huruvida politiska partier har någon plats i kyrkovalet. Tre av tio nomineringsgrupper i Luleå stift är partibundna, med Socialdemokraterna som den starkaste gruppen. Framför allt POSK, men även Frimodig kyrka, driver linjen om att politiska partier inte hör hemma i ett kyrkoval. Enligt POSK bör även själva valprocessen göras om, genom att medlemmarna bara väljer kandidater till församlingarna. Församlingarna i sin tur får sedan välja egna kandidater till stiftsfullmäktige och kyrkomötet, alltså ett införande av indirekta val.
Tycker inte partier hör hemma där
– Att Socialdemokraterna är så engagerade beror ju på att de har en stor partiorganisation bakom sig. Det är inte lika lätt för dem som inte har en sådan. Vi tycker inte att partier hör hemma i Svenska kyrkan – det är ju ingen statskyrka längre. Men det är viktigt att säga att det är principen som vi är kritisk mot – vi riktar inte kritik mot enskilda personer inom kyrkan, säger Bengt Bergius.
Men Roland Samuelsson, som är valledare i kyrkovalet för Socialdemokraterna i Umeå, tycker att debatten inför kyrkovalet har handlat för mycket om de politiska partiernas vara eller inte vara. Han menar att det faktiskt har varit en smutsig valrörelse.
– Vi blir påhoppade från både höger och vänster, för att vi är en partipolitiskt styrd grupp. Varför beskriver man oss som en huvudfiende, när fienden borde vara de som inte vill ha en öppen kyrka och som inte vill acceptera nyanlända i Sverige? Kritiken borde riktas mot de som använder kyrkan för att föra fram partipolitiska budskap. Det gör inte vi, säger Roland Samuelsson och fortsätter:
– Vi vill att debatten ska vara öppen och handla om vad Svenska kyrkan kan göra för den enskilda och vilken roll kyrkan ska ha i samhället. Vi vill ha en kyrka för alla, oavsett var på trons väg som man befinner sig.
Kan du se att SD:s satsning har påverkat debatten i Umeå?
– Personligen så märker inte jag det. Men de värderingar som de står för, platsar inte i det samtal och den debatt som vi har i Svenska kyrkan överlag och inte i Umeå heller.
”En helt annan utgångspunkt”
I sitt kyrkovalsmanifest skriver Sverigedemokraterna att kritiken mot partipolitiken är berättigad och att det socialdemokratiska maktmonopolet har utvecklat kyrkan till en politisk vänsterliberal opinionsbildare. SD:s lokala kandidat Petter Nilsson skriver också i sitt mejlsvar till ETC Umeå att kyrkan har en politisk underton i förvaltningen, dock utan att specificera vad han menar med det. Det kan ju tyckas vara en paradox att ett politiskt parti som ställer upp i kyrkovalet är kritiskt mot att partipolitik förekommer i kyrkan.
– Jag kan förstå den frågan, men jag tycker att det väsentliga här är inte om man är kopplad till ett politiskt parti eller inte, utan om vad man har för syfte med att engagera sig. Där har vi en helt annan utgångspunkt, jämfört med Socialdemokraterna. Vi vill värna den kristna identiteten och de som är troende och aktiva i kyrkan. Vi går ju inte in för att göra om kyrkan till en SD-kyrka, utan vi vill att kyrkan ska grunda sig på bibeln och bekännelseskrifterna och kyrkliga traditioner, säger Julia Kronlid, nationellt ansvarig för SD:s kyrkopolitik.
Frimodig kyrka. Arbetar för att kyrkan ska ”ha Jesus i centrum i allt arbete och i alla beslut. Detta visar sig i: kärlek och trohet till Bibeln, omsorg och öppenhet mot alla människor, ansvarstagande för skapelsen, en iver att föra allt fler till en levande relation med Jesus Kristus”.
POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Arbetar för en opolitisk kyrka som utifrån teologiska aspekter tar ställning i bland annat välfärdsfrågor och satsar på katastrofbistånd och miljöarbete.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Vänstern i Svenska Kyrkan. Bildades efter att Vänsterpartiet lämnade Svenska kyrkan. Arbetar bland annat för att kyrkan ska vara aktiv i samhällsdebatten och ta ställning för till exempel en generös flyktingpolitik och alla människors lika värde.
Miljöpartister i Svenska kyrkan. Arbetar för att kyrkan ska vara ”en kyrka som på kristen grund är en aktiv part i arbetet för att skapa den långsiktigt hållbara samhällsutvecklingen”.
Socialdemokraterna. Arbetar för att Svenska kyrkan ska vara en välkomnade och öppen kyrka som står upp för alla människors lika värde samt ”vill vara Sveriges bästa arbetsgivare”.
FISK – fria liberaler i kyrkan. Ett nätverk bestående av liberaler med ett engagemang för Svenska kyrkan. Vill möjliggöra för liberaler oavsett partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i kyrkan. Arbetar också för en öppen, tolerant kyrka med låga trösklar på evangelisk-luthersk grund.
Centerpartiet. Arbetar för att Svenska kyrkan ska vara folkkyrka som är lokalt förankrad. Och som är öppen för alla samt att den ska ”präglas av framtidstro och vara en stark röst för humanism och mot främlingsfientlighet”.
Kristdemokrater för en levande kyrka. Bildades efter att Kristdemokraterna lämnade Svenska kyrkan 2003. Arbetar för att ”Svenska kyrkan skall fullfölja sin kallelse att göra Jesus Kristus känd, trodd och älskad.
Borgerligt alternativ. Bildades efter att Moderaterna lämnat Svenska kyrkan. Arbetar bland annat för mer frihet att välja vilken församling man vill tillhöra och mindre byråkrati i Svenska kyrkan.
Sverigedemokraterna. Jobbar för en kyrka som står upp för kristna i både Sverige och utomlands. Säger sig vilja ha mindre partipolitik i kyrkan och betonar vikten av svenska värderingar. Vill att kyrkan ska bedriva ett aktivt missionsarbete bland ickekristna i Sverige.
Fotnot: Nomineringsgrupperna som nämns är de i Luleå stift som ställer upp i valet till kyrkomötet. Uppgifterna är hämtade från Svenska kyrkan och gruppernas egna hemsidor.
