Pride handlar om hbtq-personers kamp och rättigheter, men har omvandlats till folkfest. Istället för att gå dit för att se och lyssna på vad hbtq-personer har att säga och ta ställning till deras krav deltar politiska partier i pride för att måla upp en viss bild av sig själva. Det anser Caique Silverios, som har startat namninsamlingen #PrideUpproret för att Europride, som i år hålls i Stockholm och Göteborg, ska ställa högre krav på partier som vill delta i prideparaderna. I skrivande stund har cirka 2 600 personer skrivit på uppropet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Hbtq-personer utgör ju ganska många väljare och partierna vill få oss att tro att de bryr sig. Det är tekniskt smart, men inte ärligt, säger Caique Silverios.
Hans kritik är inte riktad mot alla partier. Men han vill se att de som får delta ska jobba aktivt för hbtq-personers rättigheter. Dessutom tycker han att partierna inte ska uttala sig kränkande om hbtq-personer eller saboterar för andra som jobbar för hbtq-rättigheter. Enkla krav som borde vara lätta att förstå, anser Caique Silverios.
”Att delta är inte en rättighet”
Han säger att uppropet från vissa håll har anklagats för att bara rikta in sig på högerpartier. Själv anser han inte att det är så.
– Tyvärr förekommer sådant här mest bland högern, det kan inte jag rå för. Hade till exempel Vänsterpartiet gjort sådana här saker hade jag inte tyckt att de skulle vara med heller. Men att delta på pride är inte en rättighet.
Caique Silverios tar upp Kristdemokraterna och partiledaren Ebba Busch Thor som exempel.
– De har ju också börjat delta. Men Ebba Busch Thor har ju till exempel nyligen sagt att samkönade par inte är lika bra föräldrar som olikkönade par. Vad gör du då på pride? För mig räcker det för att partiet inte ska få komma.
Kan det vara svårt i vissa fall att avgöra vad det innebär att arbeta för hbtq-personers rättigheter? Till exempel anses ju surrogatmödraskap från vissa håll vara en fråga om lika möjligheter för hbtq-personer att bli föräldrar.
– Det kan vara svårt att ta ställning till. Men jag ser inte surrogatmödraskap som en hbtq-fråga, utan en kvinnofråga. Om specifikt hbtq-personer var förbjudna att använda sig av surrogatmödraskap hade det varit en sak, men det är ju begränsat för alla. Vi borde vara lika inför lagen.
Finns det andra aktörer vars närvaro i Pride du är kritisk till?
– Jag är starkt emot att företag deltar. De är med under en vecka men pratar inte om hbtq-rättigheter resten av året. Om företag vill vara med borde de kämpa för dem året runt. Men med uppropet ville jag inte ta alla problem på samma gång.
Begränsar möjligheterna
Tasso Stafilidis är ordförande för WestPride. Han tycker att Caique Silverios förslag bygger på ett arbetssätt som han anser begränsar möjligheterna att påverka de politiska partierna.
– Tittar man tillbaka på hur vi har valt att arbeta sedan 20 år tillbaka har det visat sig att genom att vara så öppna som möjligt, skapa dialog och plattformer för att partierna ska ställas till svars har vi kunnat påverka dem. När jag gick i min första parad 1998 var det i princip bara två partier som ville genomföra könsneutrala äktenskap. Idag är det bara SD som är emot.
Enligt WestPrides regler räcker det att de aktörer som deltar står bakom festivalens värdegrunder, säger Tasso Stafilidis. Han tycker heller inte det är konstigt att olika aktörer deltar i pride för att synas och menar att de politiska partierna inte är ensamma om att göra det, utan har gott sällskap av både organisationer och företag.
– I Göteborg är det i princip bara ett antal företag som har fått nej till att gå i paraden, på grund av att de inte varit samarbetspartners. Sedan 2010 ingår det i våra samarbeten att vi håller grundläggande hbtq-utbildningar för deras personal och därmed bidrar till att förändra attityder. Det skulle vi aldrig kunna göra om vi utestängt dem.
Är det inte problematiskt att låta någon som Ebba Busch Thor, som har uttalat sig negativt om hbtq-personers förmåga att vara bra föräldrar, delta i prideparaden?
– Klart att hennes uttalande är problematiskt. Men Caique är en individ, inte en demokratisk organisation. Vi har hundratusentals medlemmar genom våra medlemsorganisationer och gör inte vad en enskild individ nu har dragit igång med ett par tusen underskrifter. Han är välkommen att engagera sig om han vill förändra något i pridefestivalerna men han kan inte köra över alla våra medlemsorganisationer. Vi måste kunna jobba med de här frågorna på olika sätt, annars kommer man ingen vart. Vi välkomnar uppropet, men det är inte lika med att vi gör precis så som han sagt.
Men Caique Silverios anser å sin sida inte att uppropet är särskilt radikalt.
– Jag vill inte ha smulor. Jag vill ha jämlikhet och ser inte poängen med att gå bredvid mina förtryckare i en parad som ska handla om min kamp.
