Enligt islamismforskaren Kirstine Sinclair har de varit aktiva i Danmark sedan 1990-talet. I en intervju med Sydsvenskan 2014 bedömde imamen Salahuddin Barakat att partiet skulle ha svårare att slå igenom i Sverige, eftersom han ansåg att danskarnas förhållningssätt till muslimer var annorlunda än svenskarna. 

– Danskarna säger ”antingen är du muslim eller dansk”. Det skapar en identitetskonflikt hos unga muslimer, sa han, och fortsatte:

– Det är okej att vara svensk muslim. Därför finns det inte så mycket utrymme för grupper som Hizb ut-Tahrir, som lever på utanförskapet.

Tre länder har förbjudit

Om partiet har växt sedan dess är oklart, men säkert är att det svenska samhällsklimatet har förändrats i riktning mot den nationalistiska och islamfientliga kultur som Salahuddin Barkat beskrev i förhållande till Danmark 2014. Det är ett samhällsklimat som även enligt forskare gynnar islamister. 

– De lever på den här polariseringen, säger Marco Nilsson, docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Jönköping University. 

I Tyskland är partiet förbjudet sedan 2003, främst för dess uttalade antisemitism och Israelfientlighet. Ryssland förbjöd det 2003. Nyligen beslutade Storbritannien, som tredje land i Europa, att terrorstämpla Hizb ut-Tahrir, och därmed göra det olagligt att ha något som helst samröre med organisationen.

Ett parti är för förbud

De svenska riksdagspartierna är överens om att Hizb ut-Tahrir är ett parti med värden som inte är eftersträvansvärda. Att döma av de enkätsvar som Dagens ETC har fått in är det dock bara Sverigedemokraterna som svarar att de rakt av vill förbjuda partiet.

Det säger partierna:

Vänsterpartiet

– Hizb ut-Tahrir är en antidemokratisk, antisemitisk och kvinnofientlig islamistisk organisation. Organisationen sprider bland annat desinformation om svenska myndigheter och bidrar till splittring mellan olika grupper.

– Vänsterpartiet anser att såväl våldsbejakande extremism, nazism, rasism och fascism är mycket allvarliga hot mot demokratin och vårt samhälle. Men att förbjuda vissa organisationer är inte rätt väg att gå. Vi vill inte kriminalisera människor för deras tankar eller vilka organisationer de tillhör, utan fokus måste ligga på att förhindra och bestraffa de brottsliga handlingar som enskilda, själva eller tillsammans med andra, begår. Vi behöver även bekämpa grogrunden för till exempel våldsbejakande extremism och antidemokratiska rörelser med en progressiv välfärdspolitik.

Miljöpartiet

– Miljöpartiet har ingen officiell åsikt om Hizb ut Tahrir, men konstaterar att de har starka antidemokratiska och antisemitiska drag. Arbetet mot antidemokratiska och våldsbejakande aktörer behöver stärkas.

Kristdemokraterna

– Hizb ut-Tahrir är en islamistisk våldsbejakande rörelse med ett uttalat mål att avskaffa demokratin och införa sharia. Detta kan aldrig accepteras och måste bekämpas med full kraft. I Sverige har organisationen bland annat understött olika desinformationskampanjer om LVU och koranbränningar, vilket är mycket allvarligt.

– Vi vill se över möjligheten att förbjuda Hizb ut-Tahrir och verka för att de terrorstämplas.

Liberalerna

– Hizb ut-Tahrir uppmanar sina medlemmar att inte rösta i demokratiska val, påkallar behovet av jihad och arbetar för ett samhälle styrt av sharialagar och i förlängningen en religiös världsdiktatur i form av ett kalifat. Det går inte att komma längre från vad Liberalerna står för.

– I samband med de vedervärdiga terrorattackerna mot civila judar i Israel den 7 oktober 2023 har organisationen trappat upp sina antisemitiska budskap och uppmuntrar till våld. Att fira Hamas som hjältar efter den 7 oktober är att propagera för terrorism.

– Demokratin, åsiktsfriheten och yttrandefriheten ska försvaras. Därför är Liberalerna i grunden mycket skeptiska till förslag om att förbjuda föreningar eller inskränka yttrandefrihet. Men även om avskyvärda åsikter inte kan förbjudas vill vi att alla extremistiska aktiviteter ska bekämpas resolut inom grundlagens ramar. Rörelsen är redan idag förbjuden i Tyskland för att den hotar just den konstitutionella ordningen, även i Storbritannien pågår en process för att terrorstämpla och förbjuda Hizb ut-Tahrir. Liberalerna anser att EU bör överväga att terrorklassa Hizb ut-Tahrir.

Centerpartiet

– Detta är en rörelse med värderingar som är förkastliga och helt oförenliga med vårt demokratiska styrelseskick. I den mån rörelsen är etablerade i Sverige är det utomordentligt viktigt att tillse att de inte får del av några offentliga medel. Centerpartiet stod bakom den proposition om demokratikrav för trossamfund och civilorganisationer som Tidöregeringen drog tillbaka från riksdagens bord hösten 2022. Med den lagstiftningen hade samhället varit bättre rustat. 

– Föreningsfriheten är grundlagsskyddad, men med de inskränkningar som där är möjliga. Centerpartiet står bakom nuvarande lagstiftning, och ser att det finns många verktyg för rättsväsendet att tillgå när det gäller bland annat gäller hets mot folkgrupp och terroristbrott. Det är också en parlamentariskt förankrad lagändring på gång som tydliggör straffansvar för hets mot folkgrupp vid förnekelse av förintelsen. Även den står vi bakom. 

Sverigedemokraterna 

– SD:s presstjänst hänvisar till en kommentar från Richard Jomshofs i partiets mediekanal Riks. Där säger han att Hizb ut-Tahrir är ett av flera islamistiska organisationer som utgör ett hot mot Sverige.

– Det är ett bra beslut i Storbritannien. Det visar att man kan förbjuda om man vill och vi borde naturligtvis gå samma väg här i Sverige. 

Socialdemokraterna

– Hizb ut-Tahrir är en antidemokratisk och antisemitisk islamistisk organisation och i Sverige har de agerat för att skapa splittring och hota den svenska demokratin. De beskriver sig själva som ett politiskt parti samtidigt som de säger åt folk att inte rösta i riksdagsvalet. De är religiöst konservativa och har en kvinnofientlig åskådning.

– Tack vare lagstiftningsarbetet som påbörjades av S-regeringen är det nu förbjudet att delta i terrororganisationer. Huruvida den lagstiftningen skulle vara tillämpningsbar i förhållande till denna organisation är upp till rättsvårdande myndigheter att avgöra.