– Det tror jag är en styrka, säger Hans Wallmark (M).

Alla partier tycker att försvaret och Försvarsmakten ska stärkas och att det kommer att behövas pengar. Väldigt mycket pengar.

Till 2030 ska försvarsutgifterna upp till drygt 2,6 procent av bruttonationalprodukten. Det är över en halv procentenhet mer än Natos krav på två procent för medlemsländerna. Sammanlagt handlar det om ungefär 200 miljarder under de kommande fem åren, säger Hans Wallmark (M). Och 2030 kommer Försvarsmaktens årliga budget vara 52,8 miljarder kronor högre. Två brigader ska bli fyra, och antalet värnpliktiga ska utökas från dagens 8 000 till 12 000 år 2032. Befintliga regementen ska utökas och förstärkas.

Sammantaget menar Försvarsberedningen att hotet mot Sverige har ökat och den nya stora portalparagrafen har uppdaterats för att innefatta Sveriges roll som militärt allierad.

”Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige eller våra allierade.”

Låt de rika betala

Frågan om hur svenska värnpliktiga ska hanteras inom ramen för Nato har man inte kunnat enas om. Det handlar till exempel om värnpliktiga ska kunna att placeras i Natoförband i fredstid. Beredningen kallar frågan för komplex och den ska därför undersökas och utredas vidare med målet att nå bred politisk enighet.

Tidigare försvarsminister Peter Hultqvist (S) är nöjd med inriktningen, men klart missnöjd över att det inte nåtts en enighet om hur försvarsutgifterna ska finansieras. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet menar att slutrapporten saknar viktig trovärdighet om det inte framgår varifrån pengarna ska komma. 

– De här beloppen är så stora att det riskerar att tränga ut andra angelägna behov i statskassan. Det finns en risk för att vård, skola och omsorg kan komma att drabbas, säger Peter Hultqvist.

Socialdemokraterna föreslår en beredskapsskatt som ska betalas av dem med högst inkomster och vinster av kaptial.  Vänsterpartiet öppnar för en ny värnskatt.

– Så har vi gjort innan när vi finansierat försvar i Sverige. Det är inget konstigt. Risken är att regeringen vill göra skattesänkningar, och det funkar så klart inte när man ska finansiera allt det här, säger Hanna Gunnarsson (V)

Blir inte bättre

Från den röda oppositionens håll är man kritisk till att SD och högermajoriteten i Försvarsberedningen har avvisat krav på att även förhandla om finansiering. Men för Liberalerna och Sverigedemokraterna är det inget konstigt, eftersom man ser det som att frågan om finansiering ägs av regeringen och finansdepartementet.

Det är första gången som Sverigedemokraterna inte anmäler avvikande mening i försvarsberedningen. Lars Wistedt (SD) menar att mycket nu måste göras på kort tid, och att det kommer att kosta svett, tårar och mycket pengar. Men att det ändå inte är tillräckligt.

– Nej, helt nöjda blir vi nog aldrig. Men vi tycker också att det är väldigt viktigt att vi är enade. Vi tycker att det här är en tillräckligt bra lösning givet den säkerhetspolitiska situation som vi har och de ekonomiska ramar som regeringen och Finansdepartementet har. Då blir det inte bättre än så här, säger Lars Wistedt.