– Det är väldigt pinsamt, säger Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap och expert inom kön och politik. Kandidaterna Mona Sahlin (S) och Anna Kinberg Batra (M), var båda tvungna att avgå efter vilda diskussioner i offentligheten.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Män och kvinnor har olika förväntningar på sig – och kvinnor lider av en slags dubbelhet. De får inte bete sig som män, men å andra sidan heller inte för kvinnligt, säger Drude Dahlerup
Anna Kinberg Batra fick bland annat kritik för att vara stel och reserverad.
– Men förmodligen kommer de nu istället gå och välja en man som är likadan. Sydliga länder seglar om Om Sverige vill ha en kvinnlig statsminister måste partierna bli mer inkluderande, hävdar Drude Dahlerup.
En väg att gå skulle vara att använda sig av kvotering av partilistorna, något som kommit att användas i många utvecklingsländer – och det med effektiva resultat. På grund av kvotering av parlamentsplatser eller partilistor har länder som till exempel Rwanda och Bolivia nu till och med seglat om de nordiska länderna i världsrankningen.
– Om Sverige ska ha en kvinnlig statminister i framtiden så måste partier börja kvotera in kvinnor redan nu, säger Drude Dahlerup.
Stor symbolisk vikt
En genomgång av kvinnliga toppar i Europa visar att åtta av 31 länder i dagsläget har en kvinnlig statsminister, premiärminister eller president. Behovet av kvinnliga representanter är av stor vikt, bland annat eftersom de fungerar som förebilder för unga kvinnor och flickor, hävdar Drude Dahlerum. Men huruvida kvinnliga ledare är av politisk vikt för kvinnofrågorna i sig är mindre säkert. Englands första kvinnliga premiärminister Margret Thatcher rekryterade till exempel bara in män i sin regering på 1970-talet – och någon vidare jämställdhetspolitik förde hon inte.
– Men när Gro Harlem Brundtland blev Norges första kvinnliga statsminister i början av 1980-talet så tillsatte hon världens första regering med hälften kvinnor och hälften män, säger Drude Dahlerup.
Storbritannien
Premiärminister Theresa May har suttit på posten sedan 2016 och tillhör det konservativa partiet Tories. Tidigare inrikes- och jämställdhetsminister.
Malta
Marie-Louise Coleiro, president sedan 2014 och tillhör det socialdemokratiska partiet Partit Laburista. Tidigare landets socialminister.
Schweiz
Doris Leuthard, förbundspresident sedan 2015, tidigare vice-president. Mellan 2004–2006 var hon partiledare för det Kristdemokratiska folkpartiet.
Litauen
Den tidigare EU-kommissionären Dalia Grybauskaitė har varit Litauens president sedan 2009. Hon blev då landets första kvinnliga president och vid nästa mandatperiod blev hon även landets första president att bli omvald. Dalia Grybauskaitė kandiderade som politiskt obunden, men stöddes av det borgerliga partiet Fosterlandsförbundet – litauiska kristdemokrater och partipolitiskt obundna organisationer.
Estland
Kersti Kaljulaid, president sedan 2016 och blev då landets första kvinnliga och även yngsta regeringschef. Tidigare tillhörde hon det dåvarande nationalkonservativa och kristdemokratiska partiet Fäderneslandets förbund, men är sedan 2004 partipolitiskt obunden.
Kroatien
Kolinda Grabar-Kitarović, president sedan 2015, tidigare landets utrikesminister och FN-ambassadör. Tillhör det tidigare nationalistiska men numer konservativt klassade partiet Kroatiska demokratiska unionen.
Polen
Beata Szydło, premiärminister sedan 2015 och vice ordförande för det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa. Norge l Erna Solberg, premiärminister sedan 2013 och partiledare för det konservativa partiet Høyre. Tidigare minister för lokal och regional utveckling.
Tyskland
Angela Merkel, landets förbundskansler sedan 2005 och ledare för det kristdemokratiska partiet Tysklands kristdemokratiska union. Tidigare miljö- minister och minister för kvinno- och ungdomsfrågor.
