BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Även när det gäller Vänsterpartiet går åsikterna isär om huruvida de bryr sig om hedersproblematiken eller inte. Partiledaren Jonas Sjöstedt säger i en intervju med DN att hedersförtrycket är ett enormt samhällsproblem, och redogör för nya förslag för att motverka det. Ungefär en månad tidigare anklagades Vänsterpartiet för att ha petat Amineh Kakabaveh från sin riksdagslista just på grund av hennes arbete mot hedersförtryck.

Bakom ordkriget

Så vad händer bakom detta ordkrig – vilken sida tar hedersproblematiken på störst allvar, sett till lagda förslag?

En genomgång av de motioner om hedersförtryck som har lagts i riksdagen de senaste åren visar faktiskt att de borgerliga har varit mest aktiva i frågan. Bland annat har de föreslagit skärpta straff och att det ska införas en särskild brottsrubricering för hedersbrott.

Partiprogrammen visar
dock att hedersfrågan finns med över hela linjen. Exempelvis vill inte bara de borgerliga partierna skärpa straffen, även Fi och Vänsterpartiet menar att det behövs. De vill också se ökat stöd till kvinnojourer. Vänsterpartiet föreslår också att mer än en person ska kunna ställas till svars för kvinnofrids-kränkning och grov fridskränkning.

Mehrdad Darvishpour, docent och genus- och etnicitetsforskare vid Mälardalens högskola, som också har forskat om hedersproblematik i 20 år, menar att det ändå inte är helt enkelt att avgöra vilken sida som har högst trovärdighet och är mest pådrivande mot hedersrelaterat förtryck och brottslighet. Men han tillägger att högerns kritik mot vänstern inte helt saknar grund.

– Högern menar att förtrycket har nonchalerats på grund av rädsla för rasism. Till viss del har det nog också varit så, men undviker man att beröra hedersproblematik för att det också är en fråga som drivs av människor med rasistisk agenda, så skulle många kvinnor missgynnas. Därför måste man bortse från den rädslan, säger han.

Undvek begreppet

För några år sedan ville Fi inte använda begreppet hedersvåld. De menade att begreppet bidrar till en uppdelning av våldet där vissa typer av våld, ”invandrares våld”, förklaras med patriarkal kultur och tradition, medan ”svenska” mäns våld förklaras med svartsjuka eller psykisk sjukdom. Även Vänsterpartiet har varit skeptiska till begreppet. I dag har de dock ändrat sig. Mehrdad Darvishpour menar att vänsterns försiktighet har varit tacksam att attackera. Samtidigt har han förståelse för försiktigheten.

– Gör man hedersproblematiken till en etnisk eller kulturell fråga, som högern har gjort till stor del, så finns en risk för stigmatisering av vissa grupper med invandrarbakgrund samtidigt som man nonchalerar eller underskattar våld och förtryck mot kvinnor som tillhör majoritetssamhället och presenterar dem som jämställda. Det skapar i sig en ”vi” och ”dom” tänkande som kan bli väldigt problematiskt. Diskriminering och marginalisering är i sig en del av problemet som kan förstärka hederskultur, det leder till att människor drar sig tillbaka, att de blir mer patriarkala och konservativa, säger han.

Mehrdad Darvishpour tycker att högern har varit bättre än vänstern på att uppmärksamma hedersfrågan, men är samtidigt kritisk mot att de förenklar den.

– Lösningen är inte så enkel som att lära män med en särskild bakgrund vad svenska värderingar innebär. Vi måste också se till att motverka klassklyftor, diskriminering, förbättra de socioekonomiska förutsättningarna och ta itu med marginaliseringen. Och framförallt, öka extra utsatta kvinnor och flickors maktresurser och ändra bilden av maskulinitet för att öka jämställdheten.