Parakiter och ostron söker sig till Västkusten i klimatkrisens spår

– Det är ganska många arter. De kommer in och etablerar sig, eftersom det är varmare vatten så klarar larvstadierna att överleva, säger Anna Dimming, marinekolog på länsstyrelsen i Västra Götaland.

Hon poängterar att det är svårt att bevisa att arterna har kommit på grund av klimatkrisen, eftersom djur och växter flyttar på sig och sprids av många olika anledningar. Men hon tar jätteostronets utbredning i Västerhavet som exempel. För några decennier sedan försökte man etablera arten i Sverige, men misslyckades.

– Det gick inte för det var för kallt vatten här då. Det är väldigt intressant för nu är de överallt när vi har en liten temperaturökning i havet. Det känns som att vi kan koppla den här explosionen av japanska jätteostron just till att vi har lite varmare vatten, säger Anna Dimming.

Smörbult utkonkurrerad

Hon nämner också svartmunnad smörbult som nu konkurrerat ut den inhemska smörbulten och dominerar i älven mitt i Göteborg och giftproducerande alger som blivit vanligare. De nya djuren har överlevt under de milda vintrarna och frodats under varma somrar.

– Det hade varit bra med en riktigt kall vinter nu, eller några i rad, som kanske minimerar påverkan. Vi vet faktiskt inte hur mycket de här arterna påverkar, säger Anna Dimming.

Alla arter som kommer in behöver inte ha en negativ påverkan på ekosystemet, hur det kommer att bli är svårt att avgöra i förhand.

– Vi har tång som kommit och tagit plats men inte haft så stor påverkan. Men sen har vi blåskrabban till exempel, där vi har sett att när den kommit in i andra länder så har den haft jätte­stor påverkan. Det är det man är lite rädd för, att vissa arter som överlever och etablerar sig här kan göra väldigt stor skada, säger Anna Dimming.

Blåmusslan minskar

En art som verkar ha minskat sin utbredning och förekomst i hela Västerhavet är exempelvis blåmusslan. Samma mönster syns i delar av övriga Europa där förändringen kopplats till klimatet. Kallvattensfisken tånglake, som ofta används för provtagning av miljögifter, försvann nyligen.

– Man kunde plötsligt inte hitta den. Den blev rödlistad. Men nu har man förstått att den varit djupare ner för det blev för varmt för den, säger Anna Dimming.

Svårt förutse påverkan

Anders Bergström, naturvårdshandläggare och biolog på länsstyrelsen, ser att det även på land är svårt att förutse hur ekosystemen kommer att omvandlas. Men även han ser förändringar redan nu och väntar sig ännu större framöver.

– Risken finns att några arter blir vinnare och breder ut sig på bekostnad av andra och att den totala biodiversiteten minskar på sikt.

Bruna gladan har ökat kraftigt

Den bruna gladan är en fågel som inte bara flyttat in, utan även ökat kraftigt och nu kan ses som etablerad i Västra Götalands län. Anders Bergström väntar sig att fler arter, som ägretthägern och kanske även halsbandsparakiten snart kan komma att göra detsamma. Fåglarna kan flytta snabbt, medan exempelvis växter som lavar och mossor rör på sig långsammare.

– Dels har vi arter som tar sig hit på egen hand på grund av klimatförändringarna, och dels invasiva främmande arter som avsiktligt eller oavsiktligt tagits hit av människor och har större chans att klara sig hos oss med ett varmare klimat.

Anders Bergström poängterar att den största inverkan på våra ekosystem står exempelvis jord-, vatten- och skogsbruk för. Men klimatförändringarna kommer pressa bestånden ytterligare.

– Många arter, som när det gäller matfiskar, är pressade för att det har fiskats så hårt på dem. Och kommer det sen klimatförändringar ovanpå det så ökar risken ännu mer att populationen kraschar eller försvinner.