1995 infördes den första pappamånaden för att komma till rätta med den ojämlika fördelningen av föräldradagarna. 2002 kom den andra månaden. Forskaren och nationalekonomen Malin Tallås Ahlzén har undersökt pappornas föräldraledighet vid båda de reformerna och ser positiva förändringar efter att den andra månaden infördes. Kollegornas uttag av pappamånader påverkade andra pappor till att ta fler föräldradagar.
– Kollegor påverkar mycket. Har pappan en kollega som själv tagit mer föräldraledighet så tar han också mer föräldraledighet tidigt, säger Malin Tallås Ahlzén, doktor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Förändring som håller i sig
Malin Tallås Ahlzén berättar att hon inte såg den trenden när hon studerade den första pappamånaden. Hon tror att det kan bero på att den andra pappamånaden uppfattades som en mer positiv reform eftersom den även innebar fler betalda föräldradagar totalt. Även normerna på arbetsmarknaden kan ha förändrats och gjort det lättare för män att vara hemma med barnen.
Hon menar att den andra pappamånaden tyder på en förändring som kanske kan hålla i sig över tid.
– Det verkar som den andra pappamånaden hade en effekt utöver det som man vanligtvis mäter när man utvärderar de här reformerna. Det här verkar ha startat en trend och det är där vi kan hoppas på att se en förändring som håller i sig. Jag tycker att reformen lyckats med det den var avsedd att göra, säger Malin Tallås Ahlzén.
Studien genomfördes genom att hon tittade i registerdata på pappor som har en kollega som fick sitt barn före eller efter reformen och hur det påverkade papporna.
– Jag har också tittat på hur lätt det är att ersätta pappan när han är borta. Hur många kollegor han har med samma typ av utbildningsnivå. Om han har flera kollegor med samma utbildningsnivå är han lättare att ersätta och det gör att man är mer benägen att ta föräldraledighet, säger hon.
Hur kom det sig att du började forska om just föräldradagarna?
– Det är en viktig del i att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor. Den ojämställda fördelningen av föräldraansvaret är orsaken till att vi fortfarande har könsskillnader på arbetsmarknaden. Det här är en reform som vi haft länge i Sverige och jag vill förstå vad reformens begränsningar och möjligheter är, säger Malin Tallås Ahlzén.
Utvecklingen mot ett jämställt uttag av föräldradagar har dock gått i långsam takt och 2016 infördes därför en tredje månad som är vikt för den ena föräldern.
– Den tredje pappamånaden skulle kunna vara med i en fortsättning på den här studien. Och se hur den utvecklingen ser ut. Anledningen till att den inte är med i den här studien är att den låg för nära i tid, säger Malin Tallås Ahlzén.
