– Papperslösa kvinnor är i en väldigt utsatt situation. Vi tyckte att kvinnorna som var gömda hade samma rättigheter som andra. Kvinnojourerna hade inte ekonomiska resurser till att ta emot kvinnorna men gjorde det ändå, vilket var orättvist. Det var bra att man beslutade att de skulle få rätt till akut skydd mot våld, men tanken var att tillämpa ytterligare några lagar för att förbättra deras liv, säger Ashraf Nasser.
Fortsatt svårt
I dag är dock situationen för våldsutsatta papperslösa kvinnor fortsatt svår. Det berättar Carolina Andino, boendekoordinator på det skyddade boendet Ruth som drivs av Skyddsvärnet och Räddningsmissionen. Hon har i sitt arbete hjälpt flera våldsutsatta papperslösa kvinnor med kontakten med socialtjänsten och tycker att de möts av ett motstånd.
– Det är en jättestor skillnad om det är en papperslös som söker hjälp hos socialtjänsten eller inte. För dem är det inte så som det skulle ha varit om jag skulle behövt få hjälp. Har kvinnan dessutom fått avslag på sin asylansökan tänker många att hon ska åka hem, säger hon.
Kan du ge exempel?
– Jag hjälpte en kvinna där det tog två, tre månader innan socialtjänsten hjälpte till. En annan kvinna som hade varit svårt våldsutsatt under en lång period fick skyddat boende, men så tog hon emot ett samtal av sin ex-pojkvän och då bedömdes det att hon inte behövde skyddat boende längre. Bara på grund av ett telefonsamtal, säger Carolina Andino.
Hida Salmend, som är joursamordnare på tjej- och kvinnojouren Lex Femme, har varit i kontakt med flera papperslösa kvinnor i Göteborg och hon delar bilden av att det är svårt för dem att få hjälp.
– Det är inte omöjligt för papperslösa att få hjälp. Men jag upplever att det är lättare för icke-papperslösa kvinnor att få hjälp av socialtjänsten. Jag har inte varit med om att de får dåligt bemötande, men det är svårare för dem då deras rättsliga situation är oklar. Men det är också en fall till fall-situation som beror på hur hotbilden ser ut, om kvinnan har barn och så vidare, säger Hida Salmend.
Enligt Marie Larsson, verksamhetschef inom Social resursförvaltning, ska alla papperslösa kvinnor få akut skydd mot våld.
– Papperslösa har rätt till skydd i 14 dagar, utan biståndsbeslut. Under de här 14 dagarna ska man utreda rätten till fortsatt hjälp. Alla ska följa de rutinerna. Det kan vara så att vissa inte har mött den gruppen tidigare, men är man osäker på rutinen kan man vända sig till oss, säger Marie Larsson.
Bedömning görs efter 14 dagar
Efter 14 dagar ska socialtjänsten göra en bedömning om kvinnan ska få bistånd till att få fortsatt skydd göras. Enligt Marie Larsson har dock papperslösa kvinnor i generellt sätt inte rätt till det.
– Om man är papperslös är chansen till att få fortsatt bistånd inte stor. Det skulle vara om det är en särskilt utsatt situation, med barn inblandade till exempel. Om man är papperslös har man inte rätt till kommunens insatser. Men kvinnornas situation är oftast inte löst efter 14 dagar vilket gör det svårt för de ideella organisationerna som möter dem, säger Marie larsson.
Att 14 dagar inte räcker för att lösa situationen för våldsutsatta papperslösa kvinnors vittnar ideella kvinnojourerna Ada och Piilopirtti om. De tar emot kvinnor som inte går via socialtjänsten, och kan då finansiera det genom verksamhetsbidrag. Båda har tagit emot papperslösa kvinnor som kontaktat dem på egen hand. De brottas då ofta med problemet att papperslösa bor kvar en längre tid.
– Papperslösa behöver oftast bo här under en lång tid då deras situation inte blir positivare i samma grad som andra kvinnors. Är du papperslös har man oftast inte lika många sociala kontakter som andra och man har svårt att hitta boende och försörja sig. Då står vi där med en familj som vi inte kan slänga ut på gatan, säger Christin Weikel Wickman på kvinnojouren Ada.
– Papperslösa blir oftast blir kvar längre än de andra kvinnorna. De har sällan möjlighet till ett annat boende eller försörjning, säger Elice Karlsson på kvinnojouren Piilopirtti.
Bara en kvinna åt gången
Enligt Elice Karlsson har Piilopirtti oftast bara möjlighet att ta emot en kvinna, som inte placeras där via socialtjänsten, åt gången. Därför har de tvingats säga nej till vissa papperslösa kvinnor.
– Vi tar inte emot papperslösa om de har blivit nekade uppehållstillstånd och där det är uppenbart att de inte kommer att få det. Har de får ett utvisningsbeslut så kan det till slut bli så att vi får gömma dem, och då gör vi inte rätt. Men vi kan heller inte slänga ut någon på gatan. Problemet är att våldet inte minskar bara för att man lever gömd, säger Elice Karlsson.
Enligt Marie Larsson finns det dock inte något lagligt stöd för att hjälpa kvinnorna ytterligare.
– Det blir ett dilemma för de som möter kvinnorna. Man ser den jättesvåra mänskliga situationen och vill hjälpa, men om man inte har rätt att vara i Sverige har man inte rätt till någon hjälp av samhället. Det här kan upplevas som hårt, men egentligen tar politiken ett större än ansvar än den måste när de låter kvinnorna få tillfälligt boende utan bistånd, säger Marie Larsson.
