Det menar Lau Dahlgren, som är sjuksköterska och enhetschef för Röda korsets vårdförmedling. 

– Målgruppen kommer att fortsätta finnas här, säger han till Dagens ETC. 

En åtgärd som har föreslagits för att motverka skuggsamhället är angiverilagen. Det kontroversiella lagförslaget är fortfarande under utredning och resultatet ska presenteras i september. Det är ännu inte klart exakt hur en kommande lag ska utformas.

Men oron breder ut sig. Det gör också missförstånden, fortsätter Lau Dahlgren. 

– Det finns en oro och en missuppfattning om att det här redan är genomfört. Det ser vi dels hos målgruppen men också hos vårdpersonal som inte vet att det här inte gäller ännu, att det bara är ett förslag.

Fler till akuten

Osäkerheten om vad som faktiskt gäller skapar problem åt båda håll. Inte minst då personal inom vården har en viktig roll i att informera och få sina patienter att känna sig trygga. 

– Redan innan det här förslaget har vi arbetat mycket med att bygga förtroende för det offentliga hos målgruppen. Den här rädslan har funnits sedan tidigare men då har man kunnat intyga att det inte finns något att oroa sig för, och många har känt sig ganska trygga utifrån det.

Under ett normalt år på Röda korsets mottagningar i Stockholm träffar de 500 unika individer. De har noterat att antalet akuta fall har ökat – men det är svårt att säga exakt varför. 

– Det är en viss ökning av fall som vi måste hänvisa till akuten. Det är en tendens vi har sett, men jag kan inte säga med hur många procent det har ökat.

Att fler kan komma att dra sig för att söka vård är ett av Röda korsets stora orosmoln. 

– Man drar sig ganska länge, helt enkelt. Och vill inte utsätta sig för den risk det skulle kunna vara att kontakta vården, säger Lau Dahlgren.

Högt pris x 2

Vissa åkommor kan man gå runt med ganska länge utan att de märks: som diabetes eller högt blodtryck. Men den här typen av kroniska och icke-smittsamma sjukdomar är också vad som dödar flest människor globalt. 

Symptomen kanske inte märks alls, eller så är de så lindriga att det går bra att ignorera dem. 

– Har man diabetes kan man exempelvis få jättedålig syn eller cirkulation och tvingas amputera kroppsdelar. Det kanske inte sker här och nu, men konsekvenserna kommer. Och det är ofta både enkelt och billigt att behandla dem om det görs i tid, säger Lau Dahlgren.

Men väntar man finns det en risk att allvarliga följdsjukdomar som hade kunnat undvikas eller skjutas upp ökar. Något som slår mot både individ och samhälle, påpekar Lau Dahlgren. 

– Om papperslösa och andra i vår målgrupp drar sig för att söka vård kommer de här allvarliga följdsjukdomarna att öka. Så det är en kraftig oro för oss. Dels för individerna som drabbas, men också för hur det kan slå mot sjukvården – om fler personer kommer in med sjukdomar som är väldigt vårdkrävande.

Potentiellt farliga?

Hårdare tag är något Tidöpartierna och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har gjort till sin paradgren. I augusti i fjol skrev hon i SvD att den förra regeringen stoppade huvudet i sanden i fråga om skuggsamhället. Malmer Stenergard tog Rakhmat Akilov – terroristen som körde rakt in i en folksamling på Drottninggatan i Stockholm 2017 – som exempel. Akilov levde som papperslös efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Det kan enligt ministern ”dölja sig rena säkerhetshot” inom den här gruppen. 

Den här typen av retorik är lika farlig för samhället som obehandlad diabetes är för individen. De allra flesta som de möter vill inget hellre än att jobba, bidra och betala skatt, säger Lau Dahlgren.

– Man målar upp gruppen som potentiellt farlig eller som en grupp som försöker leva på samhället i ett parallellt system. Men det är inte det vi möter i våra verksamheter.