– Vi fick sätta oss ner och fundera på hur vi skulle göra för att behålla kvinnornas intresse, säger hon.
En idé om att träffas utomhus tog form och i mitten av maj höll jouren sin första promenad i Kumla sjöpark. Tanken är att träffas i parken en timme varannan onsdag.
– Med promenaderna försöker vi inte i första hand nå utsatta kvinnor, vi tror inte att en utsatt kvinna skulle söka kontakt den vägen. Vi försöker nå personer som är intresserade av vår verksamhet, men också anhöriga som söker kunskap, säger Ulrika Fredriksson.
Den första onsdagen kom bara en kvinna, men jouren hoppas att intresset ska växa. Om inte annat så är promenaderna ett sätt att göra jouren synlig för allmänheten. Ulrika Fredriksson säger att hon tror att de allra flesta som har en utsatt anhörig vet om att någonting inte står rätt till. Då kan promenaden vara en bra första kontaktväg.
– Det är inte givet att man är trygg i att komma till vår lokal även om det inte rör en själv. Alla är olika, det här är ett sätt för oss att sänka trösklarna. De kan handla om fem minuters samtal i parken, säger hon.
Boende stängt
Samtidigt har jouren blivit lite decimerad under corona på grund av att flera jourkvinnor tillhör riskgruppen och inte kan delta i verksamheten. Och smittorisken har fått flera följder.
– Vi skulle ha tag på ett skyddat boende när corona precis hade tagit fart. Vi började ringa runt och det visade sig att ett boende hade stängt eftersom deras jourkvinnor var i riskgrupp eller kunde vara smittsamma. Det är också en effekt, säger Ulrika Fredriksson.
Svea kvinnojour i Kumla är inte ensamma om att behöva tänka nytt. För kvinnojouren i Umeå blev krisen ett tillfälle att ta steget att öppna ett chattrum för kvinnor. Verksamhetens tjejjour hade redan en etablerad chat men den användes inte för kvinnojouren.
– I och med corona började vi tänka att det är dags nu. Både för att vi vill använda våra resurser så bra som möjligt, men också vara tillgängliga för dem som inte har möjlighet att ringa, säger Linda, en av jourkvinnorna.
Hon säger att responsen varit bra.
– Det är många som har chattat och många tar också en första kontakt via chatten, sedan kan vi ringa och prata, säger hon.
Syns på matbutikens tv-skärmar
I Motala annonserar den lokala matvarubutiken numera med kvinnojourens budskap på sina skärmar. Det är Maria Dahl Karlgrens förtjänst. Hon är vice ordförande för kvinnojouren i Motala. Informationen finns på flera språk och platsen är strategiskt vald. Även under isoleringen kommer många iväg till just mataffären.
– Jag ringde helt enkelt butikschefen och sa ”det här gör vi, ni vill säkert vara en del i att lösa problemet”. De svarade att de självklart ville hjälpa till, säger hon.
När samarbetet blev känt hörde en galleria på orten av sig och erbjöd jouren att få lägga ut sin information på toaletterna.
Män som slår använder ofta isolering som en del av våldet. Under corona riskerar isoleringen att bli ännu värre och det har kvinnojouren tagit fasta på. För att nå kvinnor som är helt isolerade har jouren annonserat i tidningen, men också skaffat ett nytt telefonnummer som det är möjligt att sms:a till.
– Det är enklare att sms:a än att ringa. Man kan göra det från toaletten utan att det hörs, säger Maria Dahl Karlgren.
Jouren i Motala har liksom många andra fått ställa in aktiviteter för stödsökande kvinnor och medlemmar. Men enligt Maria Dahl Karlgren har annonseringen gjort att nya grupper fått upp ögonen för mäns våld mot kvinnor.
Hon berättar att hon fått ett samtal från en chef som var orolig för en medarbetare som steg för steg gått tillbaka till en våldsam relation i samband med coronautbrottet.
– Arbetsgivaren ringde oss och bad om stöd i det som skedde. Jag tror att det är ett plus, att människor som inte funderat så mycket på det här frågorna innan får upp ögonen, säger hon.
”Vi är fortfarande tillgängliga”
Även Alla kvinnors hus i Stockholm har fått sätta sina gruppsamtal för kvinnor som behöver stöd på paus på grund av smittorisken.
– En samtalsgrupp bygger på att man kan närvara vid på många tillfällen som möjligt. Om man är med och sedan blir sjuk är risken att det blir hackigt, säger verksamhetschefen Ann Isaksson.
Istället erbjuds kvinnorna individuella samtal och jouren kan också ta emot samtal via Skype eller Facetime. Målet är att samtalsgrupperna ska komma igång igen efter semestrarna. I övrigt jobbar jouren på som vanligt, men hänsyn tas hela tiden till risken för smittspridning. När en kvinna skrivs in på jourens skyddade boende får hon frågor om eventuella symptom, och måste vänta några dagar innan hon får delta i verksamheten.
– Även om hon är helt symptomfri sätts hon i minikarantän. Vi har sagt att man ska vara en vecka i boendet innan hon får komma ut i vår verksamhet. Men vi träffar henne som vanligt, och försöker hålla avstånd och vara utomhus, säger Ann Isaksson.
Hon framhåller att ingen ska dra sig för att söka hjälp.
– Vi finns fortfarande tillgängliga och det finns möjlighet att få hjälp. Det är viktigt att man känner till, säger hon.
