– Det hade varit svårt för mig utan öppna förskolan, säger Monika.
Alla tre vittnar om isolering utanför lokalens väggar. Deras situation som utlandsfödda mammor har inneburit ensamhet och hemmasittande. De saknar ofta möjligheten att gå till någon när de behöver hjälp med stort och smått.
– Vi har inte många vänner i Sverige. Men när jag är här på öppna förskolan så kan jag dela mina tankar och funderingar med andra, säger Rukhsana.
Långsammare etablering
Statistik visar att etableringsarbetet i Sverige blir bättre och snabbare, men det är fortsatt stora skillnader mellan nyanlända män och kvinnor, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR). Det tar flera år längre för nyanlända kvinnor att etablera sig i Sverige än för män. Därför kom SKR och regeringen till en överenskommelse 2017 om att SKR skulle undersöka under tre års tid hur öppna förskolan kan arbeta med, och hjälpa, nyanlända kvinnor med barn.
– Vi har sett att öppna förskolan har en förmåga att nå kvinnor som samhället vanligtvis inte når. Öppna förskolan har visat sig kunna erbjuda en stor variation av insatser till folk oavsett bakgrund och avsikt, säger Hanna Sällemark, utredare på SKR och projektledare för överenskommelsen Öppen förskola för språk och integration.
Det SKR fann var att en majoritet av de kommuner som svarade på deras enkät har integrationsinriktat arbete och att antalet ökade de senaste åren som projektet pågick.
– Vi har blivit väldigt positivt överraskade. Det här är ett givande arbete som skett utanför strålkastarljuset. Man har på egen hand försökt möta de behov som finns. Vi har förhoppningen att när det nu lyfts upp så kan det leda till inspiration och utbytande av kunskap och erfarenheter bland verksamheterna, säger Hanna Sällemark.
Frivillig och sårbar
Förutsättningar och nära tillgång till andra funktioner och verksamheter har visat sig vara avgörande i hur integrationsarbetet ser ut. Insatser som är kopplade till hälsa och språkundervisning hör till de vanligast förekommande. Det beror på att en stor andel öppna förskolor har nära kopplingar till familjecentraler och SFI.
– Det är inte så många som har utvecklat insatserna mot arbetsmarknaden, vilket är en viktig del i etableringsarbetet. Det kan bero på att det inte varit lika naturligt eller enkelt att samarbeta med dessa samhällsfunktioner, säger Hanna Sällemark.
Det faktum att öppna förskolan är en frivillig verksamhet är något som många kommuner lyfter som en styrka, säger Hanna Sällemark. Du besöker bara öppna förskolan om du är intresserad av att göra det. Men på grund av den frivilliga konstruktionen blir verksamheten och insatserna också sårbara när det kommer till prioriteringar och finansiering – framför allt vid svåra tider.
Pandemin har slagit hårt
Enligt SKR har pandemin slagit hårt mot öppna förskolor och deras integrationsarbete. Många har haft svårt att öppna verksamheten igen efter att ha tvingats stänga och deltagandet har rasat. På flera håll har arbetet flyttat utomhus och till nätet. Men den grupp av utlandsfödda och socioekonomiskt utsatta, som vanligtvis är de som är svårast att nå, har varit de som påverkats mest, menar Mia Stavling, biträdande enhetschef för öppna förskolan Enskede-Årsta-Vantör. Här tvingades SFI för föräldralediga ställa om under en period till att bli digitalt, vilket innebar ett stort tapp av elever.
– När pandemin slog till blev det tvärstopp. Ingen kom, oavsett bakgrund. Sedan ställde vi om ganska kraftigt på våra öppna förskolor och folk började leta sig tillbaka i mindre utsträckning, men vi märkte att det knappt kom några utrikesfödda, säger hon.
”Mer vänner än lärare”
I dag har flera av öppna förskolorna som Mia Stavling arbetar med öppnat inomhuskativiteter igen, med begränsat antal besökare. SFI har satt igång på plats igen och besökarna börjar långsamt leta sig tillbaka, men situationen beskrivs som fortsatt svår. Mia säger att öppna förskolans besökare ofta hittar dit via tips från bekanta. I och med den nystart som pandemin har tvingat fram så har det visat sig svårt att återupprätta det mönstret.
– Vi ser ett ljus i tunneln, men det har varit väldigt svårt. Vi ser nu hur skört det är när det ställs på ända, säger hon.
SFI-eleverna i Östberga berättar att de lyckades upprätthålla undervisningen trots flytten till nätet under några månader våren 2020. Mycket tack vare teknisk hjälp från läraren.
– Vi fick mindre tid när vi var på datorn. Bara 30 minuter var. När vi är här så får vi mer tid, vilket är bättre, säger Sibel.
Med bara tre till fyra veckors stängning kring årsskiftet har öppna förskolan i Östberga klarat sig bättre under pandemin än många andra i landet. Men även under den kortare perioden gick något förlorat. Det mänskliga mötet. Elevernas beskrivning av öppna förskolan innefattar mer än utbildning, etablering- och integrationsarbete.
– De känns mer som vänner än lärare, de som jobbar här, säger Rukhsana.
Fler öppna förskolor bedriver riktade insatser
SKR skickade 2018 och 2020 ut en enkät till kommuner gällande öppna förskolan. 2018 var det 54 procent av kommunerna som svarade som sa att de bedrev riktade insatser för gruppen utrikesfödda föräldrar inom ramen för öppna förskolor. 2020 låg den siffran på 62 procent.
Alla kommuner i Sverige bedriver inte öppna förskolan-verksamhet.
Kommunernas mål med verksamheten 2020:
Främja utrikesfödda föräldrars samhällsorientering: 73%
Stärka utrikesfödda föräldrars språkutveckling: 68%
Stärka utrikesfödda föräldrars hälsa och egenmakt: 63%
Få fler nyanlända barn och barn med utländsk bakgrund att börja i förskolan: 58%
Främja utrikes födda föräldrars deltagande i arbetskraften: 15%
Annan målsättning: 7%
Aktörer som öppna förskolan samverkar med 2020:
Familjecentral: 81%
Socialtjänst: 81%
Förskola: 62%
SFI: 47%
Arbetsmarknadsenhet inom kommun eller motsvarande: 33%
Civilsamhället: 27%
Arbetsförmedlingen: 8%
Andra: 40%
Källa: Sveriges kommuner och regioner (SKR). Statistiken bygger från svaren på SKR:s enkät. Alla kommuner i landet har inte svarat.
