BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det här avtalet ger väldigt omfattande rättigheter och makt till utländska investerare, men de får egentligen inga skyldigheter. Investeringsskyddet sträcker sig även till offentlig sektor och välfärd och ger investerare tillgång till alla marknader. Det ger också investerarna möjlighet att stämma stater, säger Fredrik Persson.
Det desto mer omtalade TTIP tros inte bli av med den protektionistiske Trump vid makten, men många amerikanska företag skulle kunna dra nytta av Ceta via Kanada.
De som förespråkar avtalen framhåller ofta minskade handelstullar. Att även små företag skulle vinna på avtalen och att det blir lättare att handla mellan länderna.
Är inte emot handel
Fredrik Persson poängterar att arrangörerna inte är emot handel. Den största farhågan rör just hur enskilda staters ekonomi och rättssamhälle påverkas om företag kan hota med stämning i ett särskilt domstolssystem.
– I länder som Kanada och Tyskland har det skapats en väldigt bred rörelse med fackförbund, miljöorganisationer, akademiska forskare, jurister och många andra som är emot det här, säger Fredrik Persson.
I mitten av februari ska EU-parlamentet rösta om Ceta. Därefter måste respektive lands parlament rösta för att avtalet ska gå i lås.
– Samtidigt som det som kan hända är skrämmande och farligt så är det också hoppingivande. Den här rörelsen som är emot avtalen är en tydlig motpol till det som sker i samhället med reaktionära rörelser och fascism. Det här är en rörelse som för en gemensam kamp mot alla väldiga ekonomiska intressen och det har formats en intellektuell och djup vilja att gå bakom propagandan och förklara. Det finns mycket desinformation om avtalet och det är viktigt att se att motståndet inte bara är rädsla och missnöje utan att det är medvetenhet och en välformulerad kritik, säger han.
Gav med sig efter påtryckningar
Störst allmänt fokus på frågan uppstod då parlamentet i den belgiska regionen Vallonien röstade nej till avtalet i oktober. Efter hårda påtryckningar och överenskommelser om importbegränsningar och den framtida tvistlösningen gav Vallonien dock med sig och röstade ja.
I Sverige har fackförbundssammanslutningen 6F har tagit initiativ till idéinstitutet Katalys. Katalys har i samarbete med nätverket Skiftet låtit Rikard Allvin, till vardags politisk sekreterare inom Miljöpartiet, utvärdera Ceta i en rapport. Han var i helgen i Göteborg och talade om rapporten som milt sagt är kritisk. Bland annat står det att avtalets kapitel om arbetsrätt helt saknar en effektiv efterlevnadsmekanism, att de ekonomiska vinsterna tros bli mycket små för EU och att återkommunalisering av avreglerade verksamheter försvåras. Det finns också en oro för att EU:s miljökrav i längden skulle kunna försvagas.
– EU har ju fått mycket kritik och när de har undersökt vad folk tycker så är det tydligt att stora delar av befolkningen är emot. De har inte kunnat hitta stöd där, medan företagslobbyister försvarar avtalet. Om man ser till den politiska eliten i samhället så är det en tydlig skiljelinje, det är en tydlig klasslinje i detta, säger Fredrik Persson som själv jobbar som brevbärare till vardags.
Utöver föreläsningen med Rikard Allvin har utställningar ställts upp på Järntorget och Drottningtorget.
– Ofta pratar ledande politiker, som Sveriges EU-minister Ann Linde, om att det är ett progressivt avtal som garanterar länders rätt att reglera kapitel om arbetsrätt och miljö och sådana saker. Men de aspekterna av avtalet är inte tvingande på något sätt. Det är bara frivilligt och uppmaningar som väger väldigt lätt jämfört med vad investerarna får – de kan kräva kompensation för åtgärder som begränsar deras vinster. Visst kan vi få genomföra en lagstiftning, men vi får betala väldigt dyrt för det, säger han.
