Den låga nivån på habiliteringsersättningen är ojämlik och problematisk. Det menar FUB, föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– På många sätt är det här det nya slaveriet. Man får 37 kronor om dagen, samtidigt som man ska betala för lunch och resekostnader. Det finns ingen logik! Varför skulle jag gå till en daglig verksamhet och själv betala för att producera något? Det finns ett knas i hela tankesättet, säger Abbas Haghjo, ordförande i FUB Umeå.
Habiliteringsersättning regleras inte genom lag. Istället finns en rekommendation från Landstingsförbundet om att kommunerna bör betala ut ersättning, men kommunerna väljer själva om de vill göra det och med hur mycket. Enligt en kartläggning som Socialstyrelsen gjort ger dock nio av tio kommuner i landet ersättning till personer som har daglig verksamhet inom LSS. Nivåerna varierar, men det kan röra sig om mellan 30–60 kronor om dagen.
Ersättningen ska ses som ”en morot”
Habiliteringsersättningen är inte en lön – den ska istället ses som ”en morot” i samband med habiliterande åtgärder. Men för de som deltar i verksamheten spelar ersättningen roll, både för självkänslan och för den personliga ekonomin.
– Runt 500–600 kronor i månaden kan verka lite, men det är ett viktigt tillskott för den här gruppen som lever på små medel. Det kan göra så att man åtminstone har möjlighet att gå ut och fika med sina vänner. Generellt har våra medlemmar en mycket dålig ekonomi och den låga habiliteringsersättningen är en del av bilden. Att ersättningen inte är reglerad och lika för alla är ett problem, säger Eva Borgström, ombudsman på FUB.
I många kommuner har habiliteringsersättningen varit en het potatis. För ett par år sedan var frågan uppe i Luleås kommunfullmäktige, där en grupp politiker vill höja ersättningen från åtta kronor i timmen till 24 kronor. De blev dock nedröstade. En besviken ledamot, Mattias Karlsson (M), sa efteråt till NSD:
– Kan vi inte visa att de är värda det? Vi kan bara se på hur våra egna arvoden utvecklats.
I Västerbotten har fem av femton kommuner valt bort habiliteringsersättningen. I Bjurholm, Lycksele, Malå, Sorsele och Åsele får de som deltar i daglig verksamhet ingen ersättning alls. Därmed tar länet en av jumboplaceringarna i Socialstyrelsens kartläggning.
Även i Umeå har politikerna velat dra in ersättningen flera gånger under årens lopp, men efter demonstrationer från FUB Umeå har förslagen dragits tillbaka. Ersättningsnivån på 30 kronor per dag ligger dock stilla och är en av de lägsta i landet.
Subventionerad färdtjänst
Andreas Lundgren, (S) ordförande i individ- och familjenämnden, säger att de istället valt att satsa på att subventionera resorna till daglig verksamhet, så att ingen som deltar ska behöva betala mer än motsvarande ett månadskort på bussen – 500 kronor.
– Vi är inne i en omställning med tuffa ekonomiska krav. Vad man än tycker om det, så är habiliteringsersättning ett frivilligt åtagande och vi måste åtgärda de lagstadgade verksamheterna först. Men det har varit viktigt för nämnden är att de som deltar i daglig verksamhet inte ska behöva betala full färdtjänstkostnad, utan att resorna ska vara subventionerade.
Samtidigt så riskerar ju de som går på daglig verksamhet att gå back ekonomiskt på att delta?
– Lagstiftningen ser ju ut som den gör och kommunerna har olika ekonomiska förutsättningar. Det som har varit viktigt för oss har varit att kunna behålla hab-ersättningen och satsa på omsorgsresorna. Men om man ser på framtiden, så ser ju jag och nämnden att daglig verksamhet måste kopplas mycket tydligare till arbetsmarknaden. Människor kan utvecklas – det måste vi ha fokus på i våra åtgärder, för daglig verksamhet får inte bli en inlåsning. Även om vi skulle höja ersättningen till 60 kronor per dag, så är det fortfarande småpengar.
Finns det planer på att höja ersättningen?
– Det finns inga planer nu, men det är klart att om vi vill att daglig verksamhet ska stimulera folk att känna att de vill komma ut och arbeta, så kan man absolut ifrågasätta om den ska ligga kvar på 30 kronor. Men det utrymmet har inte funnits i nämnden under de två åren som jag suttit, utan vi har prioriterat att hålla kvar det som går.
Skulle du jobba för 3,62 kronor i timmen?
– Nej, det skulle jag inte göra. Nu är inte det här att jämföra med ett vanligt arbete, men däremot håller jag med om att det är lågt och man kan absolut ifrågasätta nivån på det.
