– I år är det drygt 120 ungdomar som kandiderar, det är ungefär som det brukar vara, säger Paula Ajmer, planeringsledare för ungdomsfullmäktige.
Två som hoppas få ta en plats i år är Lilian Helgason och Lea Jerkovic. För 13-åriga Lea Jerkovic är det första gången hon ställer upp. Hon tycker att det är viktigt att ta chansen att vara med och påverka.
– Det är ingen idé att ha en massa åsikter om man ändå inte vill vara med och förändra. Jag tycker att det är jätteviktigt att vara med och säga sitt, säger hon.
Goda chanser
Lilian Helgason är däremot lite av en veteran. Hon sitter just nu som ordförande, och dessförinnan hade hon rollen som vice ordförande. Eftersom hon är 17 år nu är det här sista året hon kan bli vald – bara de som har börjat sjätte klass och är under 18 år kan sitta i ungdomsfullmäktige. För Lilian Helgason kändes det självklart att vara med ett år till.
– Jag har hittat något jag brinner för. Att vara en del av ungdomsfullmäktige ger väldigt mycket. Jag har lärt mig jättemycket, som hur man debatterar och hur man får fram sin poäng. Jag har också lärt mig otroligt mycket om ledarskap och projektledning. Så jag är gärna med här så länge jag får, säger hon.
Ungdomarna röstar på vilka kandidater de vill, men hur många som sedan väljs in från varje stadsdel beror på hur stor stadsdelen är – alltså hur många barn som bor där. I centrum som Lea Jerkovic representerar ska fyra ledamöter väljas in, och två ersättare. Lea Jerkovic hoppas att hon blir en av dem.
– Ja, jag vill gärna komma med, men det är svårt att veta hur många som kommer att rösta, säger hon.
Om hon blir en del av ungdomsfullmäktige vet hon vilka frågor hon framförallt vill driva – allra viktigast är ökat elevinflytande och fler fritidsaktiviteter.
– Jag tycker att barn och unga har för lite att göra. Det vore bra med fler fritidsgårdar, så man ser till att barn har mer att göra efter skolan. Särskilt viktigt tror jag att det är i utsatta områden. Då tror jag att man kan förebygga brott, man lär känna varandra och kan hitta kompisar som har samma intressen, säger hon.
Lika viktigt är att unga ska bli lyssnade på.
– Alla ska få sin röst hörd. Elever måste få vara med och bestämma när det tas beslut som påverkar oss, säger hon.
Lea har själv erfarenhet av att inte bli lyssnad på. När hon skulle börja sjuan splittrades klassen mot elevernas vilja.
– Vi ville ordna en demonstration mot det, men då fick vi inte det. Vi gick till rektorn och sa att det inte var okej, det handlar om yttrandefrihet som är en grundlag. Då fick vi ha demonstrationen, men tyvärr splittrades klassen ändå.
Psykisk ohälsa i fokus
Alla som ställer upp i valet har lagt upp en kort beskrivning av vilka frågor de vill driva, och en valslogan. Lea går till val på ”Jag är din röst för ökat elevinflytande i skolan”, medan Lilians slogan är ”Ett Göteborg för unga”. Hon vill också arbeta för att förbättra ungas psykiska hälsa, skolgång och möjlighet till integration och tillgång till sommarbusskort. Just ungas psykiska ohälsa är något som ungdomsfullmäktige fokuserat mycket på det senaste året. Bland annat har Lilian varit drivande i att arrangera en heldag med psykisk ohälsa i fokus.
– Det är ett typiskt exempel på vad ungdomsfullmäktige kan göra. Även om vi inte kan bestämma över vilka politiska beslut som tas, så kan vi driva olika projekt som ändå påverkar, säger hon.
Används som remissinstans
Ungdomsfullmäktige används också ofta som remissinstans. När politiska förslag läggs fram så får ledamöterna i ungdomsfullmäktige komma med synpunkter. På så sätt fungerar ungdomsfullmäktige som ett forum där de ungas röster blir hörda. Planeringsledare Paula Ajmer menar att förhoppningen med ungdomsfullmäktige också är att få unga att känna att de är en del av demokratin – och att de sedan ska ta med sig den känslan när de blir vuxna.
– Sätter vi mönster för att rösta tidigt tror jag att det också blir naturligt att rösta i våra allmänna val. I områden med lågt valdeltagande är det extra viktigt. Ungdomsfullmäktige kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Den som röstar som barn är nog också mer benägen att rösta som vuxen.