Att Göteborg har lyckats sprida den i så stor utsträckning har räddat oss från smogen, det menar nytillträdda och tillförordnade vd:n för Göteborg energi, Alf Engqvist.
– Fjärrvärmen ger möjligheter att på ett så hållbart sätt som möjligt värma många bostäder på en gång. Det är ett sätt att flytta runt energi med hjälp av vatten, bland annat genom att ta vara på restvärme från industriella processer och från förbränning av biomaterial eller sopor. Det är en extrem skillnad mot när man hade förbränning i stort sett i varje bostad, säger han.
Göteborg energis plan, och direktiv från kommunen, är att produktionen av fjärrvärme ska vara helt fossilfri 2030. I dag använder de ungefär 18 procent fossila bränslen för att tillfredsställa göteborgarnas behov. En del av vinsten från nätet, närmare bestämt 70 miljoner kronor, ska i år återinvesteras i att göra det bättre ur miljösynvinkel. Tekniken brottas dock med ett problem, ett evigt dilemma inom energisektorn, att det finns ett energiöverflöd på sommaren men dito brist på vintern. När det är riktigt kallt är Göteborg -energi hän-visade till naturgas och en liten del olja, medan de klarar sig på återvunnen och förnybar energi resten av året.
– Om man tittar på sommaren och vintern i den här regionen så finns det tillräckligt med energi. Problemet är att vi inte har något bra sätt att lagra den. Om vi kunde lagra energi på sommaren så skulle vi inte behöva något annat, säger Alf Engqvist.
Har gått med på prisdialog
Energibolaget har direktiv om att fokusera sin verksamhet till Göteborgs stad. Det har lett till att flertalet verksamheter utanför kommunens gränser har sålts den senaste tiden. När det gäller fjärrvärmen så äger Göteborg energi 50 procent av Partille energi, en andel som inom kort kan komma att säljas, och 100 procent av Ale fjärrvärme.
– Vad gäller Ale är inga förändringar i ägandet planerade just nu, säger Alf Engqvist.
För att undvika en reglerad fjärrvärmemarknad så har energibolagen nationellt gått med på att införa en prisdialog, där fjärrvärmens pris och miljöpåverkan diskuteras. Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg energi, har märkt att efter Parisavtalet så är fler kunder beredda att göra den ekonomiska uppoffringen. Han tror på incitament att minska farliga utsläpp, men pekar på att de måste börja i rätt ände.
– Jag tycker inte att det ska ligga på återvinning av värme. Det kan aldrig vara bättre att inte återvinna, utan i det här fallet måste vi till exempel minska sopberget, med helt andra åtgärder än att straffa till exempel fjärrvärmen som tar till vara spill i systemet, säger Eric Zinn och tillägger att deras uppdrag är att få bästa möjliga miljönytta för minsta möjliga kostnad i en konkurrensutsatt bransch.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
”Inga tekniska chansningar”
För att fjärrvärmen ska fortsätta spridas och den ska kunna konkurrera med exempelvis aggregat som kan både kyla och värma, satsar energibolaget nu även på fjärrkyla. Styrelsen beviljade i våras en investering på 450 miljoner kronor över en 15-årsperiod. Men projektet väntas bli ekonomiskt lönsamt tidigast 2022 och det har fått kommunens allianspartier och Sverigedemokraterna att kräva fler utredningar.
Gobigas är en satsning som ligger nära till hands att jämföra med. Där har Göteborg energi satsat på en demoanläggning som skulle följas av en kommersiell anläggning, men den andra fasen av projektet stoppades av oppositionen i kommunen. Det finns en avgörande skillnad mellan Gobigas- och fjärrkylasatsningen, enligt Alf Engqvist.
– Gobigas var en satsning i teknikens framkant. Fjärrkyla är inte forskning på något vis, det är en kommersiellt beprövad teknik. Den innehåller inga tekniska chansningar, säger han.
