När David Bodiroza arbetade som plockare på Carlsberg i Falkenberg införde ägaren ett nytt datasystem. Motiveringen var att systemet skulle användas för att få ordning på företagets ordersaldo. Men det registrerades också hur snabbt de anställda arbetade.

– De sa att inte betydde något, men det märktes att de som fick mest avklarat premierades. De som inte jobbade lika snabbt kunde få en tillsägning av cheferna.

David Bodiroza hade läst juridik och visste att övervakning inte fick användas på det viset. Ett system som ursprungligen införts för att hålla koll på arbetsflödet och få bättre ordning på lagret hade börjat användas för att sätta press på de anställda. Eftersom detta inte är tillåtet kontaktade David Bodiroza Datainspektionen.

– Jag tycker att man ska prestera i arbetslivet, men här användes övervakningen på ett annat sätt än vad som avsetts. I det här fallet ledde det dessutom mest till att folk insåg att de kunde lura systemet.

– Vissa uppgifter som man fick var lättare att utföra än andra och de som fick bäst resultat var egentligen inte de som jobbade hårdast utan de som plockade de lättaste uppgifterna.

Datainspektionen krävde av Carlsberg att företaget att sluta använda sitt system på ett sätt som inverkade negativt på de anställdas integritet och arbetsvillkor, men enligt David Bodiroza blev systemet kvar utan åtgärd.

Flera övertramp

Carlsberg är inte de enda som rört sig i gränslandet för det lagliga när det gäller kontrollen av de anställda. Såväl bussbolag som livsmedelsföretag och kärnkraftverk har gjort sig skyldiga till övertramp. Men lagen är luddig, och vad som är lagligt bedöms från fall till fall. En LO-rapport om frågan konstaterar att övervakningen ocfta införs utan MBL-förhandling och att förtroendevalda därför ställs inför svåra bedömningar. Hur en hemtjänstapplikation som ParaGå ska bedömas är för tidigt att säga.