Runt var femte anställd arbetar övertid varje vecka, och i snitt utförs 3,6 procent av allt arbete utöver ordinarie arbetstid.
– När övertid normaliseras för att täcka upp löpande arbete i verksamheten blir det ett problem, säger Veronica Magnusson, ordförande på fackförbundet Vision.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hon företräder den grupp som är överrepresenterad i statistiken – tjänstemännen.
– Man väntas stå till förfogande för arbetsgivaren på ett sätt som det inte är tänkt och det medför en risk för både medarbetarnas hälsa och för verksamheten som sådan.
Tjänstemannagrupper inom TCO och Saco arbetade mer övertid än LO-medlemmar. Och framför allt män som arbetar i privat sektor är överrepresenterade i statistiken. Enligt TCO-rapporten uppfattar stora grupper mer eller mindre uttalade krav på att fullgöra samma arbetsuppgifter på kortare och kortare tid.
En timmes övertid har blivit standard
Samtidigt som en dryg timmes övertidsarbete i veckan har blivit standard fortsätter sjukskrivningarna på grund av stress att öka. Antalet sjukskrivna till följd av psykiska diagnoser som stress och utmattning ökade med 16 procent, från drygt 70 900 till drygt 82 600 fall, mellan december 2014 och december 2015.
Och frågan är om övertidsarbetet i det långa loppet ens resulterar i att mer arbete utförs. OECD har räknat ut att sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa kostar det svenska samhället omkring 70 miljarder kronor årligen i form av förlorade arbetsinsatser och utgifter – enbart för vården och omsorgen.
Fackförbundet Unionen har länge försökt lyfta frågan om obetald och oönskad övertid, och ser ett tydligt samband mellan övertidstalen och sjukskrivningarna.
– Våra medlemmar upplever en allt större gränslöshet i sitt arbetsliv. För många innebär smarta telefoner, surfplatta och bärbara datorer att de i princip har kontoret på fickan, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.
Både han och Veronica Magnusson pekar på problematiken att de flesta uppskattar den frihet som det innebär, samtidigt som det i kombination med oreglerad arbetstid ökar risken för att arbetsuppgifterna blir fler och att tiden inte räcker till.
– Vi kan se att tiden för återhämtning blir allt kortare, så det vi behöver titta på är just den totala tiden som man står till förfogande och hitta sätt att få koll på läget, säger Veronica Magnusson.
Max 200 timmar övertid per år
Förutom ohälsotalen finns det tecken på att övertidskulturen också skadar samhällsekonomin. Om övertid utnyttjas som ett permanent medel, snarare än för att komma över tillfälliga produktionstoppar, riskerar sysselsättningsutvecklingen i en högkonjunktur att bli svagare och ta längre tid. I samband med krisen i början på 1990-talet tog det drygt ett år från det att krisen nådde sin botten till dess att sysselsättningen började öka. Sysselsättningsökningen efter krisen i början 2000-talet lät vänta på sig i drygt två år. Och under 2014 var övertidsarbetet bland ingenjörer cirka tio miljoner arbetstimmar, motsvarande 5 000 jobb.
Såväl Vision som Unionen ser positivt på Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som trädde i kraft tidigare i år. Där tydliggörs att det är arbetsgivarens ansvar att vidta de åtgärder som krävs för att motverka att ”långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar” leder till ohälsa hos arbetstagarna.
Frågan är om det räcker.
Kollektivavtalen har inte hunnit med i den tekniska utvecklingen, och den nuvarande regleringen i arbetstidslagen om max 200 timmar övertid per år efterlevs uppenbarligen inte.
Rätt att logga ut
Här ligger flera andra länder i Europa före Sverige, delvis på grund av större möjligheter att reglera arbetsrättsliga frågor politiskt (till skillnad från den svenska modellen, där staten ska överlämna en stor del av regleringen till arbetsmarknadens parter).
Den franska regeringen jobbar just nu på ett lagförslag som ska ge ”rätt till att logga ut”, för att arbetstagarna ska få ett stöd i lagen att stänga av sin mobil eller dator när de lämnar kontoret för dagen. Och för dem som arbetar inom teknik- och konsultbranschen i Frankrike står det i kollektivavtalet att det är förbjudet för arbetstagarna att arbeta via sin dator eller smartphone efter klockan sex på kvällen. En reglering som kom till i spåren av tragedin på France Télécom-Orange 2009 då 23 medarbetare begick självmord inom loppet av några månader.
Dessutom har Frankrike en förkortad arbetstidsvecka (35 timmar) vilket också syftar till att begränsa arbetstagarnas totala arbetstid.
"I grunden en sund modell"
Även Tyskland har infört liknande regleringar för att begränsa det gränslösa arbetslivet. Bland annat stänger Volkswagen ner sin mejlserver för 3 500 av företagets anställda en halvtimme efter arbetsdagens slut. Och på flera företag har arbetstagarna möjlighet att både sätta gränser för sin egen tillgänglighet och få betalt för det arbete som utförs på fritiden, vilket räknas som arbetstid på förtroendebasis.
Men att komma åt övertidsarbetet med skärpt lagstiftning även i Sverige är inget som fackförbunden tror på.
– Jag tror att frågan om arbetstid och makt över sin arbetstid kommer att vara en av de stora fackliga frågorna de kommande åren. Men vi vill ju att parterna reglerar detta i respektive bransch, säger Veronica Magnusson och får medhåll av Henrik Ehrenberg på Unionen:
– Det är i grunden en sund modell. Jag är inte heller helt säker på att långtgående lagregleringar leder till minskad övertid. När vi 2014 jämförde övertiden i Sverige med ett antal andra länder i Europa var det faktiskt flest i Sverige som inte var tillgänglig utöver ordinarie arbetstid.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
