De överklagar nazisternas demonstrationstillstånd

Trots skarp kritik och upprördhet har polisen fått medhåll från flera jurister som menar att det inte finns någon möjlighet att göra inskränkningar på demonstrationsfriheten om tillställningen inte riskerar att rubba den allmänna ordningen.

Även advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, hävdar att polisen agerar enligt lag.

– Våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter är till för att skydda också de åsikter som vi inte tycker om – oavsett hur vidriga de än må vara, säger Anne Ramberg.

”Har också rättigheter”

Civil Rights Defenders gör dock en annan bedömning. Tillsammans med advokaten Sebastian Scheiman har de överklagat polisens beslutet å Judiska församlingen i Göteborgs vägnar.

– Vi vet att även nazister har en demonstrationsfrihet i Sverige – men den judiska församlingens medlemmar har också rättigheter såsom mötes- och religionsfriheten, säger Sebastian Scheiman.

– Till exempel måste de kunna ta sig till synagogan under Jom Kippur, och på de grunderna kan man visst göra inskränkningar av nazisternas demonstrationsfrihet.

Att en minoritets intressen, i det här fallet judarnas, bör gå före nazisternas framgår av olika internationella konventioner, hävdar Sebastian Scheiman. Bland annat europakonventionen och Europadomstolens praxis.

– Det ankommer Polismyndigheten att göra en så kallad konventionskonform, men i det här faller har polisen enbart sett till ordningslagen och inte beaktat judarna och Jom Kippur överhuvudtaget.

Upp till Förvaltningsrätten

Överklagandet har lämnats in till Polismyndigheten och nu blir det upp till Förvaltningsdomstolen att avgöra frågan. Enligt Civil Rights Defenders och Sebastian Scheiman finns en rad motåtgärder att ta till – exempelvis kan polisen besluta att ändra nazisternas rutt och dag.

Polisen har dock inte varit helt anspråkslösa. I veckan meddelades att de kommer att vara strängare i sin bedömning av lagen gällande hets mot folkgrupp. Erik Nord, chef för polisen i Storgöteborg, säger till SVD att en formulering i en regeringsproposition från 2001 öppnar upp för nya tolkningar av lagen där det räcker med att den sammantagna bilden liknar en nazidemonstration från 1930- och 1940-talet för att klassas som hets mot folkgrupp.

Därav har de kommit att avråda demonstranter från att till exempel marschera i takt med fanor och sköldar eller gemensamma hälsningsrop.