Över hälften får inte veta att de ska dö

VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

För få brytpunktssamtal. Trots att det borde vara en självklarhet för alla som är svårt sjuka, så visar kartläggningen att bara 49 procent av de döende patienterna i Västernorrland får det som kallas brytpunktssamtal. Det är ett samtal där läkaren talar om att det inte längre är meningsfullt att försöka rädda liv och att palliativ vård tar vid. Över hälften får alltså inte veta att de är på väg att dö.

Utebliven munhälsobedömning. Problem i munnen kan kraftigt påverka livskvaliteten under den sista levnadsveckan. För att undvika problem med att exempelvis svälja, prata och sova ska därför en munhälsobedömning göras den sista levnadsveckan. I Västernorrland fick endast 43 procent av patienterna en sådan bedömning.

Utebliven smärtskattning. Obehandlad smärta ger minskad livskvalitet och ökar risken för komplikationer. Därför ska en smärtskattning ske systematiskt. I Västernorrland fick endast 34 procent av patienterna en sådan smärtskattning under sin sista levnadsvecka.

Utebliven handledning. Handledning är något som ska ingå för personal som arbetar med vård i livets slutskede. Men Socialstyrelsens genomgång visar att bara var åttonde sjuksköterska eller undersköterska inom hälso- och sjukvården får sådan handledning varje kvartal. Och att mellan 10 och 50 procent av sjuksköterskorna på sjukhuskliniker där det förekommer palliativ vård får sådan handledning.

Brister i stödet till närstående. Stöd till närstående är ytterligare en faktor som Socialstyrelsen anmärkt på i sin kartläggning. Nästan alla palliativa verksamheter har ett sådant stöd, men bara 62 procent av Västernorrlands primärvårdsmottagningar erbjuder det och bara 15 procent har rutiner för att stötta närstående.