– Flaggorna kommer från många olika områden över hela Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det speglar hur brett det här slår. Besparingarna slår överallt, obarmhärtigt, säger hon.

Hanna Kataoka är överläkare och ordförande för Läkarföreningen på Sahlgrenska, och var en av dem som reagerade när sjukhusdirektören Boubou Hallberg i en intervju med SVT:s Agenda berättade att sjukhuset har ett system med ”röda flaggor”, för att anställda ska kunna larma ledningen om risker till följd av nedskärningarna. Läkarföreningen hade aldrig hört talas om systemet. Men det fick dem att istället själva börja samla in rapporter från sina kollegor om hur vården påverkas av sparkraven på 1,7 miljarder kronor. Den övergripande bilden är tydlig enligt Hanna Kataoka: både anställda och patienter drabbas.

–  Vittnesmålen från vårdgolvet handlar om konsekvenser när det gäller patientsäkerhet, och om konsekvenser för arbetsmiljön. Och det hänger ihop. Bra arbetsmiljö är en förutsättning för att kunna ge en god och säker sjukvård.

Ovanligt skört

Nu stundar sommaren och ingenting talar för att situationen kommer att bli bättre. Snarare finns en oro över att den kommer att förvärras.

– Det är skört inför varje sommar. Nu när vi är värre underbemannade än vanligt krävs det inte mycket för att vi ska få ett läge som blir ohållbart för de anställda, och där vi tvingas ge en vård vi inte kan stå för, säger Hanna Kataoka.

Beslut har redan tagits om att stänga en avdelning inom barn- och ungdomspsykiatrin under två veckor, och diskussioner förs om att stänga gynakuten nattetid och även akuten i Mölndal. Oavsett kommer det som vanligt att skäras ned på vårdplatser. Något som lär märkas på Sahlgrenskas akutmottagning.

– Det är alltid oroligt inför sommaren just på akuten, eftersom vi vet att det blir mer överbeläggningar här när vårdplatserna minskar. Det ökar trycket hos oss, säger Ellen Jelkeby, som är sjuksköterska och fackligt förtroendevald på Sahlgrenskas akut.

Akuten en indikator

Dessutom är läget redan ansträngt. Den senaste tiden har varit tuff. Även om inflödet av patienter varierar, har det varit standard med överbeläggningar – alltså patienter som egentligen ska läggas in på en avdelning, men får stanna på akuten för att det inte finns några platser lediga på avdelningarna.  

– Akuten är en slags indikator på hur hälso- och sjukvården fungerar generellt. När vi har mycket överbeläggningar är det ett bevis på att det brister i kedjan, att det inte finns tillräckligt med personal på avdelningarna. Och när inflödet till oss är stort visar det att många inte får hjälp på vårdcentralerna. Den senaste tiden har trycket varit högt samtidigt som vi haft svårt att få patienter inlagda, säger hon.

Även Ellen Jelkeby upplever att besparingarna är en orsak till den pressade situationen.  

– Det har spätt på ett långvarigt grundproblem, att vi är för få. Undersköterskor som inte haft fast anställning har inte fått vara kvar, till exempel. Vi gör verkligen allt vi kan för att patienterna ska få en bra vård, men det finns en gräns för hur länge vi orkar.