En rapport om jämställdheten i landstingen från Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar att Region Östergötland är det landsting som presterar sämst på området. Mätningen har gjorts inom tre områden: politik och representation, landstingen som arbetsgivare och hälso- och sjukvård. Som arbetsgivare hamnar regionen på plats 19 av 21 och inom hälsa och sjukvård på delad 17:e plats med tre andra landsting. I den totala sammanställningen av de tre kategorierna hamnar Östergötland sist.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Minst jämställd vård
Inom kategorin hälsa och sjukvård har SKL jämfört landstingen inom flera olika behandlingsområden. Ett av de områden där Östergötland ger Sveriges minst jämställda vård är benskörhet, osteoporos. SKL har jämfört kvoten mellan män och kvinnor med benskörhetsfraktur som har fått behandling efter 6–12 månader. Lisa Keisu Lennerlöf, ordförande för Osteoporosförbundet tycker att behandlingen över hela landet är för dålig. Hon framhåller att det nationella snittet för landstingen att behandla sjukdomen är 14 procent.
– Det är en skandal att benskörhet är underbehandlat. Det finns ungefär 500 000 drabbade i Sverige och det är en kvinnosjukdom – varannan kvinna över 55 år har benskörhet och var fjärde man efter 60 år. Så ur ett jämställdhetsperspektiv är det kvinnorna som lider mest när osteoporosvården inte fungerar, framhåller hon.
En av anledningarna till att vården av benskörhet är dålig är att det inte är ett specialistområde för läkare, och därför saknas det karriärmöjligheter, menar Lisa Keisu Lennerlöf. Hon förklarar att Osteoporosförbundet bland annat jobbar med att höja patienternas kunskap om den egna kroniska sjukdomen för att på så sätt kunna ställa krav på diagnos och behandling.
– Osteoporosföreningen driver på i Östergötlands län för att förbättra situationen för de osteoporosdrabbade, säger Keisu Lennerlöf.
Den kategori som Region Östergötland har presterat sämst inom är arbetsgivarsidan. Helena Eriksson på Vårdförbundet Östergötland, som organiserar personalen inom vården i länet, menar att finns det en hel del för regionen att arbeta vidare med.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Jag tycker det är bra att SKL har gjort den här undersökningen, eftersom den visar att det behövs mer arbete med jämställdhet. Bland annat skulle facket kunna få vara med mer i arbetet med jämställdheten, för det är inte alltid vi är med i dialogerna kring de frågorna.
Hon menar också att löneutvecklingen för vårdpersonalen, som är ett kvinnodominerat yrke, är för dålig. Det är dock inte ett specifikt problem för Östergötland, utan ett nationellt sådant.
– Vi måste få en bättre löneutveckling och bättre villkor med rätt till vila och möjlighet att kunna både jobba och ha familj. Sådana saker behöver utvecklas för att förbättra jämställdheten, både här och nationellt, säger Helena Eriksson.
Hon hoppas att rapporten ska leda till riktig eftertänksamhet och inte bara till olika ursäkter från politikens sida.
– Jag hoppas att regionen tittar noggrant på det här och jobbar med de delar där det brister. Det kommer vi att efterfråga i våra dialoger med landstingsledningen och följa upp noga efteråt, säger hon.
Flera års åsidosatt arbete
Rapportens slutsatser överraskar inte Vänsterpartiets landstingsoppositionsråd Emil Broberg, som menar att det är flera års åsidosatt arbete med jämställdhet som ligger bakom sistaplatsen.
– Vi har under lång tid lagt många förslag på hur man ska kunna utveckla jämställdhetsarbetet. Men både den nuvarande, socialdemokratiskt styrda, och tidigare alliansmajoriteten har inte alls varit intresserade av att jobba med frågorna.
Emil Broberg ger flera exempel på insatser som skulle kunna förbättra situationen i landstinget. Ett av förslagen är att införa det som kallas Gender Budgeting, ett verktyg i budgetarbetet som syftar till synliggöra hur ekonomiska resurser fördelas mellan könen. Det förslaget röstades ner av regionfullmäktige.
Ta fram en jämställdhetsplan
Ett annat exempel som Emil Broberg ger är CEMR – den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan män och kvinnor – som landstinget i flera år inte skrev under. För två år sedan undertecknades dock avtalet, som bland annat säger att landstinget inom två år ska ta fram en jämställdhetsplan. Men när den presenterades för landstingsfullmäktige var den, enligt Broberg så pass undermålig att det inte fanns något annat alternativ än att skicka den på återremiss.
– Till och med Kristdemokraterna och Moderaterna, som ju inte är några starka advokater för jämställdhet, röstade för att skicka tillbaka det här förslaget, så dåligt var det, säger han.
Han tycker att det är problematiskt att Socialdemokraterna, som profilerar sig som ett jämställdhetsparti, inte agerar som ett.
– Det är mest prat om jämställdhet och inte så mycket action.
