– Det är svårt att svara på, säger han sedan.

I skrivande stund blåser Donald Trump förbi Kamala Harris i mätningarna inför presidentvalet. Vinner han ökar risken för ett framtida ryskt anfall på Sverige, enligt Oscar Jonsson. I sin nya bok ”Försvaret av Sverige” listar han tre förutsättningar för att ett sådant ska ske: 

Att kriget tar slut i Ukraina. 

Att Ryssland får tid för återuppbyggnad. 

Att USA lämnar Europa i sticket.

”Allt måste hänga ihop”

Vinner Trump ska han dra in stödet till Ukraina och istället fixa fred på 24 timmar, har han lovat. Signalerna om måttligt engagemang för Nato har gett de allierade i Europa skrämselhicka. Natoländer som inte betalar ordentligt för sig kan Ryssland göra vad de vill med, hotade han på sedvanligt rubrikvänligt sätt i ett kampanjtal i början av året.

Men med Trump i Vita huset tror Oscar Jonsson också att fler kommer dra de slutsatser han själv gör. Att ytterligare upprustning är nödvändigt.

– Om vi får en ny, isolationistisk Trumpadministration tror jag att Europa på allvar kommer förstå hur utsatta man är och göra något åt det.

Den svagaste länken är helheten. 

Det är det här han vill sa sagt: Att det behövs mer försvar. Liksom Europa i stort rustar Sverige nu upp i snabb takt. 65 miljarder i försvarsutgifter 2020 har blivit 122 miljarder i år och ska bli 186 miljarder 2030, enligt överenskommelsen mellan riksdagens alla partier. Bra, men otillräckligt, enligt Oscar Jonsson. Hålen i det svenska försvaret är många.

– Den svagaste länken är helheten. Försvaret är ett system av system och allt måste hänga ihop.

Långt-bort-i-stan-doktrinen

Det låter abstrakt, men för Oscar Jonsson är det konkret. Han exemplifierar med de fyra armébrigader, i runda slängar 5 000 man starka förband som 2030 ska vara redo att slå tillbaka mot en fiende. Om inte flera andra funktioner förstärks i samma takt kommer de slå sig slätt, enligt Oscar Jonsson.

– En brigad måste ha ett luftvärn, annars är det ganska enkelt att slå ut med attackhelikoptrar eller flygplan. Saknas ingenjörer som kan bygga upp förstörda broar kan inte brigaden ta sig över vattendragen.

En lärdom från kriget i Ukraina ter sig särskilt plågsam för framtida finansministrar: Mängden materiel som går åt. På en dag bränner Ryssland 10 000 artillerigranater. På tre månader – så lång tid som Sverige enligt det kommande försvarsbeslutet ska klara sig i väntan på hjälp från Natoallierade – blir det närmare en miljon. Idag tar det hela EU runt ett år att tillverka lika många.

Kvantitet var inte Försvarsmaktens ledord efter kalla kriget. Då byggdes organisationen för begränsade internationella insatser, inte för försvar av det egna territoriet. Svindyra avancerade vapensystem såg dagens ljus och fick det att vattnas i munnen på militärintresserade, medan förråden krympte. 

– Det vi utvecklade under fredsåren och långt-bort-i-stan-doktrinen var väldigt kompetenta saker, men av väldigt små mängder.

”Fundament för överlevnad”

Vid tidpunkten för Rysslands fullskaliga invasion hade Sverige fyra luftvärnssystem, vilket kan jämföras med Ukrainas 100 vid samma tid. Sverige hade 48 artillerisystem, Ukraina 2 800. Så kan den hålla på, som vill visa på behovet att skala upp för att kunna matcha Ryssland. Samtidigt är ökningen av Putins krigsbudget nästa år dubbelt så stor som hela kostnaden för det svenska försvaret, konstaterar Oscar Jonsson.

Är det rimligt att ens tänka tanken att vi ska hänga med i den takten?

– Den nationella säkerhetsstrategin är tydlig med att det är rysk förmåga vi ska förhålla oss till. Sedan ska vi inte möta hela den ryska förmågan. Traditionellt har man gjort antaganden om att en fjärdedel av deras förmåga går till varje väderstreck.

Klimatkrisen hotar vår civilisation och människor dör i vårdköer. Överdrivs inte riskerna för militära hot i förhållande till andra risker för människors liv och hälsa?

– Å ena sidan måste man ställa saker mot varandra, hur man än vrider och vänder på det kommer finansministern ha en begränsad mängd pengar. Å andra sidan är försvaret ett fundament för statens överlevnad, just nu pendlar Ukraina mellan om man kommer överleva som fungerande stat eller inte.

Försvarsbeslut på ingång

Kanoner utanför entrén, sablar på väggarna, officerare i korridorerna. Militärt tänkande dominerar förstås på Oscar Jonssons arbetsplats Försvarshögskolan.

Har militära perspektiv också företräde i den samhällsdebatt du själv tar plats i?

– Det beror på vad man menar. Vi ser det största militära kriget i Europa sedan andra världskriget, det faller sig ganska naturligt att man pratar om militär krigföring.

Men det är inte bara flygplan och artillerisystem man pratar om, enligt Oscar Jonsson. Han noterar hur diskussionen om civilförsvaret nu sätter avtryck i det kommande försvarsbeslutet. De ryska attackerna mot elförsörjning och annan infrastruktur har blixtbelyst behovet.

I ett samhälle som inte fungerar finns varken vilja eller förmåga att försvara sig.

– Rysslands snabbaste sätt att vinna är att bryta ner funktionaliteten i det ukrainska samhället.

”Svara på olagliga operationer” 

Ett ryskt anfall på ett Natoland är i princip omöjligt så länge kriget i Ukraina pågår. Men här och nu utförs sabotage, spionverksamhet och cyberattacker. Det kan vara farligt, som attentat mot enskilda individer. Och det kan vara kostsamt, som cyberattacken – med misstänkt koppling till rysk säkerhetstjänst – mot it-jätten Tietoevry i januari i år. 1,2 miljarder kronor beräknas den ha kostat drabbade svenska företag, myndigheter och kommuner.

Frågan är också vad risken är med att inte göra någonting.

Idag kan Vladimir Putin kan gå hur långt han vill, för han vet att väst backar, enligt Oscar Jonsson. Svenska försvaret ska slå tillbaka, anser han. Exempelvis genomföra egna cyberattacker mot ryska hackergrupper eller rysk militär.

Vilka risker finns med ge sig in i en spiral av vedergällning?

 – Det är en relevant fråga, men frågan är också vad risken är med att inte göra någonting.

Krigsmakten bytte namn till till Försvarsmakten 1975 för att ”understryka det fredsbevarande syftet”. Vore det en helomvändning?

– Nej, det handlar om att svara på olagliga operationer mot oss i ett defensivt syfte för att förebygga ytterligare angrepp.