Nu har en artikel i Expressen blåst liv i frågan igen.
– Det här mäter inte någon verklighet, så är det bara, sade Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen, förra veckan till kvällstidningen angående statistiken från EMCDDA.
Enligt honom är statistiken så rörig och missvisande att Sverige helt borde sluta leverera uppgifter om dödsfall. Det stannar inte där. I en granskning från i fjol signerad Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Rättsmedicinalverket och Läkemedelsverket skriver samme Daniel Svensson att EU:s statistik inte bör ”utgöra underlag för jämförelser eller för några former av policybeslut”.
Men innebär det att de som anser att Sveriges repressiva hållning dödar och att eget bruk därför bör avkriminaliseras är helt ute och cyklar?
Vinner mark
Erik Berg, ordförande för Liberala ungdomsförbundet LUF, är en av dem som tidigare hänvisat till Sveriges höga narkotikadödlighet när förbundet förespråkat vård före straff till missbrukare.
– Statistiken bidrar till vår argumentation, medger han. Men kritiken som Daniel Svensson lyfter nu pekar snarare mot att det är ännu viktigare att utreda den svenska narkotikapolitiken i sin helhet.
En mildrad lagstiftning har nämligen enligt honom fortfarande goda förutsättningar att minska dödligheten och lidandet – på fler än ett sätt.
– Dels för att gängen som idag har monopol på försäljningen får minskad makt och mindre intäkter. Men också för att få människorna som är långt borta från samhället närmare vården och socialtjänsten.
Det är ett synsätt som han tror långsamt vinner mark.
– Det finns vissa tendenser till förbättringar allt eftersom debatten skjutit mer åt vårt håll. Förut var det politiskt självmord att prata om narkotikapolitik som en fråga för sjukvården istället för polisen. Samtidigt ökar gängskjutningarna, och gängkrigets finansiering kommer till stor del från narkotikaförsäljning.
Följer FN:s linje
Daniel Jacobs är styrelseledamot och pressansvarig på Brukarföreningen Stockholm. Inte heller de anser att eget bruk ska vara straffbart och har tidigare attackerat Sveriges rigida hållning i frågan.
– Det är inte några nyheter för oss eller de forskare som är bevandrade i ämnet, och dessutom något som EMCDDA själva också säger när man talar med dem, säger han om Daniel Svenssons kritik.
I frågan om avkriminalisering förlitar de sig istället huvudsakligen på internationell expertis.
– Som ideell förening driver vi FN:s linje om att flytta fokus för narkotikapolitiken från rättsväsende till folkhälsa och vård. För den enskilda narkotikaanvändaren kan det vara skillnaden mellan liv och död.
Det var 2019 som FN-organet UNAIDS tog ställning för skademinimerande insatser såsom avkriminalisering, både för innehav, köp och framställning för eget bruk. FN-kontoret för mänskliga rättigheter har också pekat på att ”straffmentaliteten” i Sverige begränsar skademinimerande åtgärder och försämrar hälsan hos personer som nyttjar narkotika.
– Den svenska modellen har lett till katastrofala dödstal, till att tusentals hamnat i fängelse och till enorma samhällsekonomiska kostnader när rättsstaten lägger stora resurser på fel saker. Det här samtidigt som vårdinsatser varit bristfälliga och skadeverkningar av droger i samhället inte minskat, säger han.
Fler får hjälp av vården
Men frågan är om Sverige verkligen förtjänar allt ris. I februari i år rapporterade Folkhälsomyndigheten att antalet dödsfall orsakade av narkotikaförgiftning minskat stadigt mellan 2018 och 2021.
– Flera faktorer har sannolikt bidragit till minskningen av narkotikarelaterade dödsfall. Till exempel så har naloxon som används för att häva överdoser blivit mer tillgängligt, och tillgången till läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende har ökat. Det är två viktiga åtgärder för att förebygga narkotikarelaterade dödsfall, sade utredaren Mimmi Eriksson Tinghög i ett pressmeddelande från myndigheten.
Rapporten påminner också om att antalet individer som fått narkotikarelaterad vård inom specialiserad öppenvård ökat de senaste tio åren. Trenden innefattar personer som fått läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.
Vad har misslyckats?
Så vad, enligt kritikerna, är det som är så misslyckat i den svenska modellen?
– När lagen ser ut som den gör skapas ett stort stigma kring missbrukare och problematiska brukare. Man drar sig för att vända sig till vården, kanske av rädsla för att bli av med jobbet. Det behöver inte ens röra ett grovt missbruk. Det kan vara personer som röker cannabis, vilket är rätt vanligt i Sverige.
Det säger Rebecka Forsberg, språkrör för Grön ungdom, en av de röster som argumenterat för avkriminalisering av eget bruk med hänvisning bland annat till den höga dödligheten.
Men dödstalen går enligt Folkhälsomyndigheten stadigt nedåt, åtminstone mellan 2018 och 2021. Är den svenska politiken verkligen så kontraproduktiv?
– Jag tror att det till stor del beror på att vi senaste åren haft en diskussion om just dödligheten. Grön ungdom började driva frågan aktivt 2017 och vi fick med Miljöpartiet på politiken. Då var det inte ens avkriminalisering som var det viktiga. Det handlade om fixrum och sprututbyten – vilket flera regioner som tidigare varit motståndare till det nu infört. Det är uppenbart att skademinimering är det som fungerar för att få ner dödstalen.
