BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Jag kom hit för ett och ett halvt år sedan. När jag slutade på Karolinska blev jag erbjuden en professur i Göteborg men kom fram till att Lindesberg var ett av de bästa alternativen i Sverige för mig att utvecklas på och nu blir kliniken ett högspecialicerat centra här i regionen, säger han.

Patienter från hela landet

Ett universitetssjukhus ska förutom läkarvård bedriva forskning och utbildning av bland annat läkare och sjuksköterskor. Det finns sådana i sju städer i Sverige och ortopeden i Lindesberg blir en del av universitetssjukhuset i Örebro. I takt med att sjukvården utvecklas specialiseras även dessa sjukhus på olika former av vård och ETC Bergslagen var med när en knäprotes opererades in på en kvinna från Umeå. Operationen betalas av Landstinget i Västerbotten som föredrog att göra den i Lindesberg i stället för på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Det var den första av tre operationer som Per Wretenberg utförde denna dag.

– Vi är ett litet sjukhus som bedriver högspecialiserad universitetssjukvård och tar emot patienter från hela Sverige. Vår stora volym gör att verksamheten blir en blandning av svåra fall och av mera standardoperationer, säger han.

Att sätta in en knäprotes innebär, förutom att det kräver kirurgisk kunskap om kroppen, väldigt mycket ett hantverksarbete. Maskiner som påminner om de hemmafixaren använder och handredskap som mejslar, tänger och hammare används hela tiden. Det hela går ut på att ersätta utslitna benytor i leden där brosket är borta och benytorna möter varandra direkt och på så sätt förosakar svår smärta och försämrad rörlighet.

– Diagnosen är knäartros och jag opererar in en metalldel på slutet av lårbenet och en plastdel där skenbenet börjar, säger Per Wretenberg.

Till sin hjälp hade han underläkaren Perna Ighani, operationssköterskan Sasha Järlegard, narkossköterskan Per Lundqvist och undersköterskan Åsa Konradsson. Under den en och en halv timme som operationen pågår är de fem ett väl sammansvetsat operationsteam. Patienten är nedsövd och hennes knä är det enda som sticker fram ur det gröna operationstyget. Per Wretenberg och Perna Ighani öppnar knäleden och börjar operera. Sasha Järlegard servar dem hela tiden med olika verktyg och instrument och Åsa Konradsson servar i sin tur henne med det som behövs. 

Innan protesdelarna sätts på plats måste ben tas bort och det sker med hjälp av borr- och sågmaskiner, och olika riktinstrument som ser till att rätt mängd benyta avlägsnas. Per Wretenberg utgår från en röntenbild som syns på en skärm ovanför operationsbordet där han har ritat in vinklarna på det ben som ska tas bort. Plötslig slutar borrmaskinen fungera och en ny levereras till operationssalen via en steril sluss. När benbitarna är avlägsnade kontrolleras att måtten på protesdelarna är de rätta.

– När jag satte på provprotesen för att testa att allt hade blivit rätt kände jag att den inte satt helt bra på ett ställe. Därför fick jag sätta på ett av sågblocken igen för att justera sågningen något. Därefter passade protesen perfekt och den permanenta protesen kunde cementeras fast. Målet är alltid att knät ska bli rakt, rörligt och med full stabilitet, säger Per Wretenberg.

Forskning lockar högkvalificerade

Patienten kom till ortopeden dagen innan och får åka tillbaka till Umeå några dager senare. Knäprotesens övre del består av rostfritt stål och sitter som en sköld över lårbenets nedre del medan den nedre delen är en metallplatta täckt av plast som ligger emot lårbensskölden.

– Knäskålen rör vi inte utan den lämnar vi som den är, förklarar Per Wretenberg.

Att ortopeden nu bedriver universitetssjukvård ser han bara fördelar med.

– Att vi bedriver forskning innebär att det är lättare att få hit högkvalificerade läkare. Vi kommer också att behöva forskningssjuksköterskor som kordinerar och styr verksamheten.

Han har bara gott att säga om Lindesbergs lasarett när han jämför med sin tidigare arbetsplats Karolinska i Stockholm.

– Det är ett mindre sjukhus med snabbare kontaktvägar. Jag känner stöd här från Region Örebro på ett helt annat sätt än vad jag gjorde från ledningen på Karolinska. Att Lindesberg blir känt som ett protescentra borgar för att lasarettet blir kvar, säger Per Wretenberg.