Läs också: Så samarbetar nazisterna över gränserna
Gatupatruller på stan, attacker mot flyktingboenden och tillresta högerextremister från Europa som begår våldsbrott i Sverige. Den senaste tiden har en rad uppmärksammade händelser återigen kastat ljuset på vit makt-miljöns våldskapital.
Säkerhetspolisen har tidigare fått kritik för att inte ta hotet från högerextrema krafter på allvar. I december 2013 kom en statlig utredning om hur våldsbejakande extremism ska förebyggas, och en del av analysen byggde på uppgifter från Säpo. Då hävdade man att den autonoma vänstermiljön hade en större förmåga att begå politiskt motiverat våld än vit makt-miljön, något som kritiserades från flera håll. Hur det ser ut idag har dock Säpo inga kommentarer till.
– Lägesbilden som vi presenterade 2013 var baserad på tidigare brottslig aktivitet. Vi har ingen liknande lägesbild att delge just nu, säger Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo.
Ett relativt allvarligt hot
Säpos generella bedömning kring såväl vit makt-miljön som den autonoma vänstern är dock att grupperna inte utgör något hot mot demokratin som sådan.
– Men vi bedömer att de utgör ett relativt allvarligt hot mot enskilda individer, framförallt mot meningsmotståndare inom den motsatta extremistmiljön. Hur vi gör våra bedömningar av aktörers avsikt och förmåga går vi inte närmre in på, säger Fredrik Milder.
Han hävdar också att myndigheten jobbar tätt tillsammans med polisen kring en rad olika händelser som inträffat den senaste tiden.
– Med hänsyn till pågående brottsutredningar vill vi inte kommentera specifika händelser. Rent generellt kan vi säga att vit makt-miljön – och de som sympatiserar och delar värdegrund med denna – karaktäriseras av ett visst mått av förändring där nya grupperingar och begrepp uppstår och lojaliteter förändras. Men också av ett behov av att utmåla sig som en del av ett större sammanhang.
”Oroväckande”
– Viktigt att poängtera att vi på Säpo inte följer ”högerextremt våld” som sådant: vårt uppdrag gäller de som begår – eller uppmanar andra att begå – brott för att ändra demokratin. Oavsett sammansättning och grad av organisering är det dock oroväckande att aktörer upplever ett behov av att ”ta lagen i egna händer” eller agerar utifrån en föreställning om att de är ordningsmakten behjälplig på ett sätt att våldsbrott kan bli följden, säger Fredrik Milder.